Det är inte förens nu jag har börjat tänkt, det är inte förens nu jag förstår, och det är nu jag får ta smällen. Christoffer har lämnat mig på riktigt nu, han lämnar alla mina saker här i morgon, går inte att hålla tårarana borta när man tänker alltså. Jag är så glad över att jag har sånna underbara vänner, tack babe’s!

Jag hittar säkert någon som uppskattar & accepterar mig för sen jag är. Jag har ett jobb, jag har vänner & familj som bryr sig om mig. Nu ska jag göra allt för mig själv. Jag ska kämpa för att komma ifrån Gävle, jag trivs inte här & jag kommer nog aldrig att göra det heller.

Nu ska jag äta, jag har knappt ätit den här veckan, har säkert gått ner 2-3 kg, men så kan livet vara. Nu blir det försöka äta lite, gå & duscha sen proppa i mig lite lugnande & försöka koncentrera mig på en film jag försöker titta på.