Att jag inte ska vara olycklig eller obekväm för att han har gjort allt för mig & jobbat för min skull, visst att jag ska vara tacksam över allt som han har gjort för mig, jag har inte jobbat något alls när vi varit tillsammans, när jag väl fått ett jobb så har det varit skit jobb, som jag inte trivts med eller fått det att funka, mina planer var att plugga upp betygen i Höst, ha ett extra jobb bredvid plugget & att vi skulle bosätta oss någonstans där vi båda trivs, men jag vet inte hur läget ser ut idag, allting är SKIT, nu har jag fått skulden för att Christoffer sumpar sin Karriär för min skull. Jag blir så jävla less, vill han ha det som det har varit, så vill inte jag längre och jag har sagt det flera gånger.
Båda måste vilja för att det ska kunna funka, båda måste komma överrens om hur livet ska se ut, och framför allt så måste bådas vilja finnas.
Jag tänker inte finna mig i att vilja ta livet av mig var & varannan dag pgr av att jag inte känner närhet, eller att jag är värdelös, eller att jag inte känner mig älskad, eller att jag inte har någon vid min sida. JAG personligen ska ordna upp för mig själv först & främst, prio ett är en utbilding. Christoffer tycker att jag har hängt ut honom i min blogg fast jag egentligen bara har skrivit hur det har varit & hur jag har kännt mig fast inte skrivit att han kämpar för min skull, fast jag inte alls mått nå bra utav att han kämpat för min skull, eller hur ska man säga det, Christoffer gjorde det ganska rörigt för mig i huvudet på MSN här för en liten stund sedan. BLÄÄ VAD JAG VERKLIGEN HATAR ALLT JUST NU, vill gräva ner mig & aldrig grävas upp igen efter dom här sista timmarna på kvällen. -.-
