Har gjort precis ingenting idag, har tänkt en massa, tänkt på framtiden, tänkt på vad jag vill jobba som, tänkt på hur jag kan förbättra mig & bli en bättre flickvän. Tänkt på flytten, hoppats på att kontraktet blivit skrivet. Varit ut med Leon, kollat på mitt risiga hår som ser ut som crap. Tyckt synd om mig själv, tyckt inte synd om mig själv. Plockat i diskmaskinen, kollat hur ett pass till hund fungerar. Kollat efter olika telemarketing företag där vi ska flytta. Blivit glad & återigen blivit depp.
Jag har fruktansvärd mensvärk, är svullen i ansiktet, tänkt på alla samtal jag borde göra, men mitt självförstoende säger nja, vi gör det imorgon, eller kanske nästa dag, eller nja det kanske löser sig ändå jag kanske inte måste ringa. ÅÅÅH Jag blir så arg på mig själv så här i efterhand, när jag ser hur jag beter mig. Snälla någon TA MIG TILLBAKA TILL JORDEN.
Jag behöver någon som säger åt mig, nu gör du rätt, nu gör du fel, GÖR SÅ, GÖR INTE SÅ. Bra Miranda, det där var mindre bra, men bättre lycka nästa gång typ.
Jag själv borde kunna göra det själv, men hur jag än försöker så blir det alltid fel. Så många gånger jag har lovat mig själv att ta tag i mig själv, men ändå händer det ingenting. Om det fortsätter så här, så kommer jag förlora det ändå som någonsin betyd något för mig, och så förlorar jag även mig själv, allting kommer antingen bli super bra, eller så går det åt helvete. Det finns inte mycket tid kvar nu & jag hoppas inte att det med tiden slutar dåligt.
Förlåt för ett känslo-inlägg.