Jag längtar något fruktansvärt, jag vet vad jag gjorde och varför. Det var rätt då.. Men det gör fortfarande ont.
Och jag saknar känslan, känslan att både veta och känna att ett liv växer i en. Ibland ligger jag och känner på magen, precis som jag gjorde förr..
Många vänner är höggravida, gravida eller har precis fått en liten plutt.Jag längtar så, längtar tills första ultraljudet, kolla på kläderna, skorna, känna sparkarna och se hur magen växer.
Jag har sån barnlägntan så jag vet inte vart jag ska ta vägen, och det har jag haft länge. Hade detta skett med dig, då hade jag nog inte gjort samma beslut som jag gjorde.
Min kropp skriker verkligen efter barn..