En dag i somras, hemma hos Mattias föräldrar i Höllviken, kom jag att tänka på en sak.
Förra terminen gjorde jag en projekt som handlade om skönhetsideal, anorexi och plastikoperationer.
Jag gick på gatan i solen och tänkte tillbaka på projektet, jag tittade på min skugga och tänkte:
”Skönhetsideal genom skuggan?”
Menat med att se ’bra’ ut i sin skugga.
Stort hår hade inte sett bra ut då huvudet blir jätte stort, kortklippt eller hästsvans hade sett bättre ut.
Stora silikonbröst ser omänskligt ut, så små ser mer naturligt ut.
Kvinnans ideal hade varit ungefär såhär;
Höfter, uppsatt hår.
Och männens;
Breda axlar, stylat hår/snaggade.
Det räcker väl bra så?
Istället för att följa dagens ideal.
Jättesmala, stora bröst, stort hår, stora läppar, långa fransar, gap mellan låren m.m.
I skuggan syns inte ansiktet och i skuggan ser det bäst ut om man har lite fett på kroppen.
Agree?