![](\"http:\/\/s.improveme.se\/data\/filearchive\/88549.0x0.jpg\")
<\/A><\/FONT><\/P>\n
Rebecca & Jossan New York 2009<\/FONT><\/P> ”Jag \u00e4r tyst”<\/EM> skriver Rebecca. Tyst blir det ofta f\u00f6r mig ocks\u00e5 och hos mig finns den st\u00f6rsta frustrationen i att jag inte bara i tystnaden kan s\u00e4tta mig ner f\u00f6rs\u00f6ka sammanfatta mitt 2009. Det skulle betyda s\u00e5 mycket, bara f\u00e5 ner alla tankar. D\u00e5 skulle jag ha dem d\u00e4r, framf\u00f6r mig, med full kontroll. Men det g\u00e5r inte. Hur m\u00e5nga g\u00e5nger har jag inte f\u00f6rs\u00f6kt? Jag som \u00e4lskar att skriva, \u00e4lskar att g\u00e5 ner i djupaste djupet av mina k\u00e4nslor och s\u00e4tta ord p\u00e5 dem. Men det g\u00e5r inte. Bokst\u00e4ver blir ord, orden blir m\u00e5nga, t\u00e4cker n\u00e4sta ett helt A4 men s\u00e5 f\u00f6rs fingret till pilknappen p\u00e5 tangentbordet och alla ord f\u00f6rsvinner. Jag \u00e4r inte n\u00f6jd, inte det minsta, inget st\u00e4mmer i det jag skriver. Jag inser: det g\u00e5r inte. Och vad fan g\u00f6r det(?) fr\u00e5gar jag mig sj\u00e4lv, det viktigaste \u00e4r v\u00e4l egentligen inte att ha det p\u00e5 papper, huvudsaken att det finns i minnet. Ja, det skulle vara om jag var med om en hemsk olycka och minnet togs ifr\u00e5n mig. D\u00e5 skulle det ju faktiskt vara ganska schysst att kunna plocka fram och l\u00e4sa det som en g\u00e5ng varit, som inte l\u00e4ngre finns. Usch, vad hemskt! Allts\u00e5 att bli av med sina minnen. Mina minnen \u00e4r bland det b\u00e4sta jag \u00e4ger. Alla minnen, de glada, de fantastiska, de jobbiga, hemska, ensamma, lyckliga, roliga, konstiga, hoppfulla, \u00f6verraskande, DE OF\u00d6RKLARLIGA. \/Jossan Rebecca & Jossan New York 2009 ”Jag \u00e4r tyst” skriver Rebecca. Tyst blir det ofta f\u00f6r mig ocks\u00e5 och hos mig finns den st\u00f6rsta frustrationen i att jag inte bara i tystnaden kan s\u00e4tta mig ner f\u00f6rs\u00f6ka sammanfatta mitt 2009. Det skulle betyda s\u00e5 mycket, bara f\u00e5 ner alla tankar. D\u00e5 skulle jag ha dem d\u00e4r, … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1749,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-261","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/rebeccahjelt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/261","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/rebeccahjelt\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/rebeccahjelt\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/rebeccahjelt\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1749"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/rebeccahjelt\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=261"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/rebeccahjelt\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/261\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/rebeccahjelt\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=261"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/rebeccahjelt\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=261"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/rebeccahjelt\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=261"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
2009 finns det inga ord f\u00f6r eller jo, tv\u00e4rtom, det finns alldeles f\u00f6r m\u00e5nga. D\u00e4r har vi det! Men det jag \u00e4nd\u00e5 kan s\u00e4ga om 2009 \u00e4r att jag blir stolt. Jag har \u00f6vertr\u00e4ffat mina f\u00f6rhoppningar och nej, jag gick inte och vann miljoner p\u00e5 lotteri men jag har vunnit s\u00e5 sjukt mycket mer. Alla erfarenheter. Faktiskt n\u00e4r jag t\u00e4nker efter s\u00e5 har jag gjort allt det som jag velat g\u00f6ra. Jag tog vara p\u00e5 mitt \u00e5r i New York, jag nj\u00f6t, jag levde i nuet och jag h\u00f6ll ingenting tillbaka. Aspen, Miami, Canada, Vegas, Grand Canyon, LA, alla dessa fantastiska platser jag f\u00f6rts till 2009. Elin och Charlotte, tv\u00e5 nyfunna, oerh\u00f6rt betydelsefulla v\u00e4nner. Rebecca, min b\u00e4sta och \u00e4ldsta v\u00e4n som jag upplevt s\u00e5 mycket tillsammans med. Relationer, som Rebecca f\u00f6r ett tag sen beskrev som n\u00e5got av det viktigaste som finns. Alla dessa nya relationer jag f\u00e5tt under \u00e5ret, alla fina m\u00e4nniskor jag f\u00e5tt tr\u00e4ffa och l\u00e4ra k\u00e4nna men framf\u00f6r allt alla gamla relationer som jag f\u00e5tt beh\u00e5lla och EN som jag f\u00e5tt tillbaka. Men den viktigaste relationen… Den jag har med mig sj\u00e4lv, den har jag vuxit i under \u00e5ret och uppskattar mer \u00e4n n\u00e5gonsin. Men jag p\u00e5st\u00e5r inte att den \u00e4r perfekt, den d\u00e4r relationen med mig sj\u00e4lv den \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n perfekt. Precis som med alla relationer finns det ups and downs. Ibland begriper jag mig inte p\u00e5 mig sj\u00e4lv, t\u00e4nk vad fantastiskt dum jag kan vara mot mig sj\u00e4lv ibland. Att jag aldrig l\u00e4r mig, vill jag bara skrika och banka mig h\u00e5rt i huvudet men precis som slaget \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot mig s\u00e5 sl\u00e5r det mig! Det \u00e4r ju precis det jag g\u00f6r, l\u00e4r mig. Varje dag s\u00e5 l\u00e4r jag mig galet mycket. Och shit, vilka l\u00e4rdomar 2009 har gett mig. Tack f\u00f6r l\u00e4rdomarna, erfarenheterna och minnena och tack NEW YORK f\u00f6r den b\u00e4sta tiden!
2010, k\u00e4nn ingen press;)<\/FONT><\/P>
\n<\/A>
P\u00e5 v\u00e4g….<\/FONT>
<\/P><\/FONT>
\n
\n