Oj så skönt! Det trodde jag inte. Att det skulle kännas så förbannat skönt att vara hemma igen. Hemma i Sverige. I lägenheten. Hemma i sitt eget. Jag ger detta max en vecka, sen lovar jag att jag kommer vilja sticka igen. Då har ju jag förvisso börjat jobba igen, men det där tänker vi inte på nu. Nu ska jag låsa in mig ett par dagar. Komma ikapp med allt jag missat. Hitta tillbaka till verkligheten kan man också säga. Krama och pussa sönder dogsen. För som jag saknat dom! Har aldrig varit borta ifrån dom i 3 veckor innan så det har varit en utmaning. Nu ska jag och älskling bädda ner oss i soffan. Glo en jävla massa film, äta god (svensk) mat och mysa till det rejält med oss själva och dom tre små såklart. Jag tror faktiskt att jag säger godnatt redan nu..
Resan hem gick förresten bra för er som undrar. Om vi bortser från irriterande och långtråkiga köer i Tyskland. Och att bilen helt plötsligt la av på en rastplats mitt i ovan nämnda land. Just i den stunden trodde jag på allvar att vi aldrig skulle hem. Det slutade med att det kom en tysk man bärgningsbil som med halvtaskig engelska lätt kunde konstatera att batteriet till husbilen dött. Vi fick skramla ihop dom sista pengarna vi hade till ett nytt batteri som han satte dit på plats. Vi slapp alltså åka bärgningsbil hem – tack och lov!