Månadsvis arkiv: januari 2015

Förberedelsernas dag. I morgon vankas stor fest. Pappas 50 års fest dit över 50 personer kommer anlända. Lär troligtvis bli kul och galet på en och samma gång. Vikt servetter i miljoner, dukat och placerat ut bord och fixat och trixat med diverse annat hela dagen.

I övrigt inte många dagar kvar nu innan semestern lider mot sitt slut. Åker tillbaka hem till Malmö på Måndag. Lite blandade känslor inför det kanske. Men innan dess ska jag bli rejält full. Ha en ordentlig bakfylla på Söndag. Och till sist njuta in i det sista av att vara insnöad bland lugnet och Värmland.

Kollade igenom lite gamla fotoalbum hos mamma. Tillbaka till en tid då livet bestod av så oerhört lite bekymmer och så himla mycket annat. Längtar ni också tillbaka ibland? Många minnen som gör sig påminda. En av dom att jag alltid skulle vara påsk kärring. Inte påsk gubbe som min bror, nej minsann. Ser också att jag verkligen var en tjock unge, till skillnad från nu. (Där ser ni alla som tjatar om hur klen jag är! Jag har redan haft min tid som tjock kan man väl säga?) Man kan väl också säga att jag gillade livets goda? Om jag inte hade käften full med grädde och häng pattar, så såg jag till att stå i köket och baka något att ha i käften. Ser även väldigt mycket syskonkärlek. En kärlek man kan sakna ibland nu såhär i vuxen ålder när jag bor i Malmö och alla andra finns kvar här uppe. Minnen. Ja ni ser ju själva.

Tillbringar dagen hos älskade mamma. Äter kladdkaka med vispgrädde, dricker kaffe, kollar på gamla fotografier och käkar kyckling till middag.

En lunch på herrgården för att fira pappa som dagen till ära fyller 50. Den riktiga festen kickar igång först på Lördag men lite får vi även göra idag kan man tycka, inte sant? Ett stort grattis till min fina och galna pappa som alltid funnits där – och fortfarande gör. Av oss barn är väl jag den som har varit den rebelliska tonåringen. Svarta fåret skulle jag nog snarare vilja kalla det. Och nu såhär i efterhand så kan man väl inse att pappa inte alltid haft det så lätt med mig i alla lägen. Och kanske inte jag med honom heller om man väljer att se det ifrån en tonårings sida. Men trots våra olikheter så är vi mer lika än vad jag egentligen från början kanske trott. Jag har insett det nu. Jag älskar dig.

Hemma hos farmor läser vi dödsannonser från 1800-talet och äter sju sorters kakor. ”- Ska ni ha en whiskey?” frågar farmor som om det hade varit världens naturliga grej trots att klockan knappt slagit tolv på förmiddagen. Min lilla farmor. Som jag vid varje besök får dåligt samvete över hur lite jag ser. Hur lite jag bryr mig. Trots 60 mil bort får jag ta och skärpa mig inser jag nu. 77 år. En riktig krutkärring. Jag försökte publicera en bild, men fick klart för mig att hon minsann inte skulle figurera på något internet.

Ja idag är det Måndag och pappas bil fick skottas fram innan vi kom iväg på en liten tur i samhället. Det har kommit ännu mera snö än vad jag trodde var möjligt. Men någon där uppe bestämde sig för att bjuda på lite regn i stället. En regn- och snöblandad Måndag idag alltså.

Nu har jag och min älskade man det bra. Avslutar denna dag framför brasan. Hundarna ligger i knät och värmer sig minst lika gott som vi. Tv mys, egentid och tv tittande medan älskling pluggar sin juridik. Stolt över att han är så disciplinerad. Kan ju erkänna att jag själv aldrig hade fixat det. Väldigt lugn Söndag är det med andra ord. En bättre Söndag skulle jag vilja kalla det.

Första morgonen i Värmland. Som ni ser så är det sjukt mycket snö ute. Åtminstone om man jämför med Malmö där snön var så gott som obefintlig. Vi har kommit upp till världens vinter alltså. Lite frukost nu, sen ska älskling sätta sig och plugga. Jag ska sätta mig och klippa ut lite låtsas öron till en lek vi ska ha på pappas 50 års fest. Inga större grejer som sker idag alltså. Bygga en snögubbe kanske?

Vi bestämde oss för att åka upp till Värmland och min familj lite tidigare. Med tanke på att vi inte hade något planerat i helgen sitter man ju mest bara och väntar ut tiden. Så älskling övertygade mig om att vi lika gärna kunde åka idag. Och det har han ju rätt i. Sitter i bilen på väg upp nu, och än så länge är det många timmar kvar innan vi är framme. Det har pratats om lite snökaos här och där, och mina föräldrar var väl inte jätte glada över att vi valde att åka just idag. Tur att min man är en sån grym bilförare då.. 😉 Och att jag inte har något körkort kanske? Haha! Mot Värmland, skogarna, ungdomen, trångsyntheten, jantelagen och snökaoset!