Snart mitt i veckan och jag börjar känna tröttheten komma krypande. Jag försöker se ”ljuset i tunneln” om att min älskade, helt underbara, semester nu finns i sikte. Inte helt omöjlig och alldeles för långt avlägsen. Fyra veckor kvar Robin. Fyra veckor. Ställde mig framför spisen så fort jag kom hem från dagens jobb. Lagade lite mat som jag åt ensam framför en halvtaskig repris av ’Lotta på Liseberg’. Förundrades över att Arja Saijonmaa framträdde med en annan låt än den smått lagom uttjatade one hit wondern ’Högt över havet’. Älskling kom hem, och jag slumrade till en stund i hans stora trygga famn.
Kollar mig en sväng i spegeln och förundras över hur för jävligt ful och risig jag är i håret nu. Den där blonderingen – a long time ago – har gjort sitt kan man ju lugnt konstatera. Ser också fram emot dagen då jag väljer att sluta röka så den där dåliga hyn även den kan bli ett minne blott. Men än så länge prioriterar jag hellre en riktigt go cigg, så det får vänta. Än är jag inte sådär bra, hälsosam och duktig som det blivit så populärt och vara numera. Väljer att slita mig loss från den där dumma, otrevliga spegeln – vi kommer sällan ändå aldrig överens – och tar i stället en grymt snygg selfie. Och vet ni vad? Filter är ta mig fan den grymmaste uppfinningen ever!
