{"id":7071,"date":"2014-01-23T11:25:16","date_gmt":"2014-01-23T10:25:16","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/?p=7071"},"modified":"2014-01-23T10:07:49","modified_gmt":"2014-01-23T09:07:49","slug":"det-har-ar-mitt-liv-del-4","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/2014\/01\/23\/det-har-ar-mitt-liv-del-4\/","title":{"rendered":"Det h\u00e4r \u00e4r mitt liv: Del 4."},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: center\">Nu var det dags f\u00f6r fj\u00e4rde delen i <strong>&#8221;Det h\u00e4r \u00e4r mitt liv&#8221;-serien<\/strong> som jag delar med mig av till er. Roligt att s\u00e5 m\u00e5nga har h\u00f6rt av sig och tycker att det varit bra hittills. Forts\u00e4tt med det och kom g\u00e4rna med synpunkter om ni tycker att det fattas n\u00e5got och vill veta mer. Den h\u00e4r delen ska allts\u00e5 handla om min tid p\u00e5 gymnasiet. Och eftersom det h\u00e4nde r\u00e4tt s\u00e5 mycket under den h\u00e4r perioden s\u00e5 har jag valt att dela upp den en aning. Jag kom ju tex. ut som homosexuell under dessa \u00e5r, och tr\u00e4ffade min pojkv\u00e4n bland annat. Men det f\u00e5r v\u00e4nta tills n\u00e4sta del. Sparar kanske det b\u00e4sta till sist? \ud83d\ude09 Den h\u00e4r delen handlar allts\u00e5 enbart om min tid p\u00e5 gymnasiet. Har ni missat f\u00f6reg\u00e5ende delar? L\u00e4s dom d\u00e5 h\u00e4r:\u00a0<em><strong><a href=\"http:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/category\/det-har-ar-mitt-liv\/\">http:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/category\/det-har-ar-mitt-liv<\/a>\/<\/strong><\/em><\/p>\n<p style=\"text-align: center\">Jag trodde allts\u00e5 att jag skulle bajsa p\u00e5 mig &#8211; bokstavligt talat &#8211; n\u00e4r svarskuvertet p\u00e5 mina gymnasieval landade i brevl\u00e5dan. Eftersom jag hade ryckt upp mig i skolan och jobbat in mina betyg s\u00e5 gott jag kunde fanns det ju faktiskt en chans att jag skulle komma in p\u00e5 skolan i \u00d6rebro &#8211; mitt f\u00f6rstaval. Och mycket riktigt, jag kom in! Och inte bara i \u00d6rebro, utan jag kom in p\u00e5 samtliga tre val och kunde v\u00e4lja och vraka b\u00e4st jag ville. Trots en misslyckad provintagning p\u00e5 teaterskolan i Kristinehamn d\u00e4r jag spelade upp en klassisk Dramaten scen f\u00f6r ett g\u00e4ng tr\u00f6tta l\u00e4rare hade jag allts\u00e5 \u00e4ven lyckats charma dom. S\u00e5 vad g\u00f6r jag nu? Valet var sj\u00e4lvklart. Jag skulle till \u00d6rebro. L\u00e4mna denna tr\u00e5kiga by och hitta nya v\u00e4nner och m\u00f6jligheter i storstaden. <em>(Ja, p\u00e5 den tiden k\u00e4ndes \u00d6rebro faktiskt som sj\u00e4lvaste New York city i j\u00e4mf\u00f6relse med lilla Storfors)\u00a0<\/em><\/p>\n<p style=\"text-align: center\">Men gud vad jag var nerv\u00f6s! Man hade ju h\u00f6rt mycket om att elever p\u00e5 skolan i \u00d6rebro hade nedv\u00e4rderat och varit taskiga mot elever som kom fr\u00e5n mindre orter runt omkring. Vi var ju liksom mesiga b\u00f6nder som inte hade n\u00e5got och komma med. Givetvis kunde jag inte relatera mig sj\u00e4lv till den bilden, s\u00e5 det d\u00e4r r\u00f6rde mig inte ett dugg i ryggen. Nu hade jag bara en sak i sikte! Fixa dessa tre \u00e5r, f\u00e5 h\u00f6gsta betyg i teater och sen sticka till Stockholm och bli sk\u00e5despelare p\u00e5 Dramaten. Inga slagord som &#8217;b\u00f6gj\u00e4vel&#8217; eller fula, finniga, st\u00f6riga ton\u00e5rspojkar kunde hindra mig fr\u00e5n denna dr\u00f6m. Jag var s\u00e5 redo! <em>King\u00a0of fucking everything!<\/em><\/p>\n<p style=\"text-align: center\">F\u00f6rsta dagen var s\u00e5klart en pina. Jag bodde numera i Degerfors <em>(ca. 3 mil ifr\u00e5n \u00d6rebro och ca. 5 mil ifr\u00e5n Storfors)<\/em> tillsammans med pappa och storebror. Pappa hade n\u00e4mligen hittat en tjej som bodde d\u00e4r och nu hade vi allts\u00e5 flyttat ihop med henne och hennes tv\u00e5 barn, b\u00e5da tv\u00e5 ett par \u00e5r yngre \u00e4n mig. Jag hade d\u00e4rf\u00f6r rest upp till \u00d6rebro med buss ca. en och en halv timme. <em>(Denna busstur gjorde jag sen i tre \u00e5rs tid, fram och tillbaka)<\/em> Nerv\u00f6s och r\u00e4dd f\u00f6r att inte passa in \u00e4ntrade jag tillslut klassrummet d\u00e4r det p\u00e5 papper stod att jag skulle befinna mig i. Och d\u00e4r satt dom. G\u00e4nget jag skulle h\u00e4nga med fr\u00e5n dag ett till sista dagen p\u00e5 studenten den d\u00e4r Junidagen f\u00f6r sis\u00e5d\u00e4r fem \u00e5r sedan nu. Vi klickade direkt och jag kunde genast k\u00e4nna att dessa \u00e5r skulle bli dom b\u00e4sta i mitt hittills relativt korta liv.<\/p>\n<p style=\"text-align: center\">Skoldagarna fl\u00f6t p\u00e5 bra, men det enda jag intresserade mig av var ju teatern. Varf\u00f6r kallar dom detta en teaterlinje n\u00e4r jag \u00e4nd\u00e5 bara f\u00e5r \u00e4gna mig \u00e5t \u00e4mnet max tre dagar i veckan och max tv\u00e5-tre timmar per tillf\u00e4lle? Jag var inte ett dugg intresserad av de andra \u00e4mnena. Ingen skillnad fr\u00e5n h\u00f6gstadiet allts\u00e5. P\u00e5 mattelektionerna satt jag och skrev lappar med polarna, stirrade ut genom f\u00f6nstret eller sov. P\u00e5 idrotten hade jag precis som i stort sett hela h\u00f6gstadiet gl\u00f6mt mina gympakl\u00e4der. Och dom f\u00e5 g\u00e5nger jag var delaktig i skiten stod jag mest i ett h\u00f6rn och lekte osynlig. P\u00e5 engelskalektionerna var det b\u00e4sta jag visste n\u00e4r vi fick kolla p\u00e5 film. D\u00e5 kunde man sitta v\u00e4nd mot l\u00e4raren och slockna till en timme eller tv\u00e5, beroende p\u00e5 hur l\u00e5ng filmen var dvs. Det enda jag p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt fann ett intresse i var f\u00f6rutom teatern svenskalektionerna. D\u00e4r fick man ofta skriva fritt, allt ifr\u00e5n egna ber\u00e4ttelser till \u00a0stora ess\u00e4er om storslagna personer. D\u00e4r hade jag det l\u00e4tt som en pl\u00e4tt. S\u00e5 mitt intresse f\u00f6r och skriva har allts\u00e5 funnits l\u00e5ngt innan denna blogg kom till.<br \/>\nP\u00e5 rasterna h\u00e4ngde jag med mitt lilla g\u00e4ng ifr\u00e5n klassen. R\u00f6kte, snackade skit och hade skoj. Ibland skolkade man sista lektionen och satte sig p\u00e5 kaf\u00e9et i stan och drack billigt kaffe i st\u00e4llet tills det var dags att ta bussen hem till Degerfors igen.<\/p>\n<p style=\"text-align: center\">Jag \u00e4lskade verkligen mina v\u00e4nner. Vi hade s\u00e5 grymt kul ihop under dom h\u00e4r \u00e5ren, och \u00e4n idag kan jag ofta t\u00e4nka p\u00e5 dom. Vad g\u00f6r dom nu? Sedan jag flyttade till Malm\u00f6 har jag tr\u00e4ffat en av dom en g\u00e5ng \u00f6ver en \u00f6l. Annars inget. Knappt n\u00e5got \u00f6ver internet heller. Jag antar att efter studenten v\u00e4xte vi ifr\u00e5n varandra p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Vi v\u00e4xte ifr\u00e5n ungdomen och hittade nya intressen och liv. Men gud vad kul vi hade. Ni minns v\u00e4l mitt festande fr\u00e5n h\u00f6gstadiet? Sj\u00e4lvklart ville jag inte ligga p\u00e5 latsidan under gymnasiet. Jag lurade pappa i vanlig ordning &#8211; trodde jag &#8211; att det enbart handlade om en lugn filmkv\u00e4ll hos en kompis. I sj\u00e4lva verket hade jag v\u00e4skan full med sprit. Vi festade, h\u00e4ngde p\u00e5 stan och diskuterade meningen med livet under dessa tre \u00e5r och jag v\u00e4ntar faktiskt fortfarande p\u00e5 att den klassiska klassfesten ska dimpa ner i brevl\u00e5dan en dag. Det hade varit s\u00e5 otroligt kul och se vad det blev av alla m\u00e4nniskor som precis som jag hade dr\u00f6mmen om n\u00e5got st\u00f6rre. Vad jag vet s\u00e5 \u00e4r det ingen av oss som blev n\u00e5got inom teatern? Dom kanske precis som jag hittade andra intressen att \u00e4gna st\u00f6rre tid \u00e5t.<\/p>\n<p style=\"text-align: center\">Men trots att allting k\u00e4ndes mycket roligare nu \u00e4n vad det gjorde p\u00e5 h\u00f6gstadiet var det \u00e4nd\u00e5 n\u00e5got som gnagde i mig. N\u00e5got som aldrig riktigt ville sl\u00e4ppa och ge sig av. Den onda b\u00f6gen inom mig hade nu v\u00e4xt sig s\u00e5pass stor s\u00e5 den k\u00e4nde sig mogen nog f\u00f6r att f\u00e5 komma ut. F\u00f6r jag hade ju som sagt fattat det nu, jag var ju b\u00f6g. <em>Let&#8217;s just face it!<\/em> Men vem skulle jag ber\u00e4tta det f\u00f6r? Jag hade ju best\u00e4mt mig sen innan att jag skulle h\u00e5lla ut dessa tre \u00e5r, och sen ta tag i det. Men det var n\u00e5got inom mig som verkligen ville ut. Och det var nu och inte sen! Och i st\u00e4llet f\u00f6r att inse det v\u00e4nde jag mig i st\u00e4llet till det som kanske de flesta med samma problem i min \u00e5lder g\u00f6r. Internet. Den perfekta m\u00f6tesplatsen f\u00f6r oss ton\u00e5rs-smygb\u00f6gar som inte riktigt fattat vad vi var \u00e4n. Jag blev medlem p\u00e5 diverse olika sidor d\u00e4r man kunde kolla p\u00e5 andra tjejer och killar som ocks\u00e5 var som jag. Pratade med en del, men var ointresserad av dom flesta. Sj\u00e4lvklart var det sp\u00e4nnande. Jag var ju i en helt fr\u00e4mmande v\u00e4rld. Den v\u00e4rlden jag hela tiden misst\u00e4nkt att jag faktiskt tillh\u00f6rde. Och nu s\u00e5h\u00e4r i efterhand s\u00e5 fattade jag inte att jag v\u00e5gade. Att jag v\u00e5gade registrera egna profiler p\u00e5 dessa sidor med b\u00e5de bild och personlig information. Jag som var s\u00e5 r\u00e4dd f\u00f6r att n\u00e5gon skulle f\u00e5 reda p\u00e5 det. Vem som helst kunde ju se min profil och sen skulle hela j\u00e4vla skolan f\u00e5 reda p\u00e5 vem jag egentligen var. Varf\u00f6r t\u00e4nkte jag aldrig p\u00e5 det? Kanske var det vad jag ville eftersom jag var s\u00e5 \u00f6ppen med det p\u00e5 internet. Att n\u00e5gon skulle avsl\u00f6ja mig s\u00e5 jag slapp g\u00f6ra det sj\u00e4lv, vad vet jag.<\/p>\n<p style=\"text-align: center\">I skolan hade jag b\u00f6rjat tappa intresset f\u00f6r teatern. Teatern som jag verkligen brunnit f\u00f6r i s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r hade i st\u00e4llet sjunkit ner en aning p\u00e5 min prioritetslista. Jag vet inte vad det var som h\u00e4nde, men kanske var det allt som r\u00f6rde min hemliga l\u00e4ggning som r\u00f6rde om allting i grytan. Jag k\u00e4nde mig f\u00f6rvirrad, st\u00e4ngd och tystl\u00e5ten. B\u00f6rjade avsky alla galna estetelever p\u00e5 min skola som bara k\u00e4ndes flummiga och allm\u00e4nt dumma i huvudet. Vi k\u00f6rde en f\u00f6rest\u00e4llning om Anne Frank, och det var v\u00e4l inte f\u00f6ren jag faktiskt stod p\u00e5 scenen som jag k\u00e4nde att detta fortfarande var n\u00e5gonting som jag ville syssla med. Allt f\u00f6rarbete och allt runtomkring intresserade mig dock desto mindre. Alla b\u00f6gsk\u00e4mt hemma gjorde saken inte heller s\u00e4rskilt b\u00e4ttre. Jag kommer ifr\u00e5n en v\u00e4rml\u00e4ndsk familj och sl\u00e4kt, och d\u00e4r \u00e4r minsann b\u00f6gar och flator inte s\u00e4rskilt h\u00f6gt uppsatta p\u00e5 &#8217;tycka-om-listan&#8217;. T\u00e4nk om dom faktiskt skulle veta att den dom satt och skojade om d\u00e4r hemma vid middagsbordet faktiskt var jag? Din bror och din son. Vad skulle pappa egentligen s\u00e4ga? Han skulle ju avsky mig. Kanske till och med kasta ut mig? Det hade man ju l\u00e4st om att f\u00f6r\u00e4ldrar gjorde med sina \u00e4ckliga b\u00f6g- och hiv ungar. Han skulle ju sk\u00e4mmas s\u00e5 mycket inf\u00f6r sl\u00e4kt och v\u00e4nner s\u00e5 jag skulle ju aldrig kunna visa mig tillsammans med dom igen.<\/p>\n<p style=\"text-align: center\">Alla dessa tankar gjorde att jag tillslut st\u00e4ngde ut mig ifr\u00e5n familjen en aning. Jag blev inte ett dugg intresserad av att umg\u00e5s med dom, utan tillbringade st\u00f6rre delen av min lediga tid tillsammans med mina kompisar i \u00d6rebro. Drack alkohol och dr\u00e4nkte tankarna i billig \u00f6l och sprit i st\u00e4llet. Jag kunde verkligen se pappas frustration \u00f6ver att jag inte var lika perfekt som min bror. Det hade jag ju aldrig varit och skulle sannerligen inte bli det heller. Snarare tv\u00e4rtom n\u00e4r han fick veta min m\u00f6rkaste hemlighet. N\u00e4r jag v\u00e4l var hemma l\u00e5ste jag ofta in mig p\u00e5 mitt rum och lyssnade p\u00e5 h\u00f6g musik. Ja, Britney Spears tog mig ofta dr\u00f6mmande iv\u00e4g till andra v\u00e4rldar p\u00e5 den tiden. Och om jag inte var p\u00e5 rummet satt jag framf\u00f6r datorn i min hemliga lilla v\u00e4rld.<\/p>\n<p style=\"text-align: center\">Och t\u00e4nk att det var just framf\u00f6r den d\u00e4r datorn som jag skulle f\u00e5 syn p\u00e5 honom. Den d\u00e4r bilden. Med honom och hans lillebror. Dom d\u00e4r bruna \u00f6gonen. Det r\u00e4ckte, f\u00f6r jag hade redan best\u00e4mt mig. Honom skulle jag ha. Oavsett om jag skulle beh\u00f6va smyga med det s\u00e5 skulle jag fan i mig ha honom. Och t\u00e4nk om jag hade vetat d\u00e5 n\u00e4r jag skrev hej att den h\u00e4r killen skulle v\u00e4nda upp och ner p\u00e5 hela min v\u00e4rld. T\u00e4nk om jag hade vetat att fr\u00e5n och den d\u00e4r dagen framf\u00f6r datorn till ett halv\u00e5r fram\u00e5t i tiden skulle hela j\u00e4vla v\u00e4rlden veta att jag var b\u00f6g. En \u00e4cklig b\u00f6gunge som det skojades friskt om vid middagsbordet. En \u00e4cklig b\u00f6gj\u00e4vel som det skreks efter i skolkorridorerna p\u00e5 h\u00f6gstadiet. Ja, en b\u00f6gj\u00e4vel helt enkelt. Och en j\u00e4vligt stolt s\u00e5dan!<\/p>\n<p style=\"text-align: center\"><em><strong>forts\u00e4ttning f\u00f6ljer&#8230;<\/strong><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nu var det dags f\u00f6r fj\u00e4rde delen i &#8221;Det h\u00e4r \u00e4r mitt liv&#8221;-serien som jag delar med mig av till er. Roligt att s\u00e5 m\u00e5nga har h\u00f6rt av sig och tycker att det varit bra hittills. Forts\u00e4tt med det och kom g\u00e4rna med synpunkter om ni tycker att det fattas n\u00e5got och vill veta mer. &#8230; <a title=\"Det h\u00e4r \u00e4r mitt liv: Del 4.\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/2014\/01\/23\/det-har-ar-mitt-liv-del-4\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om Det h\u00e4r \u00e4r mitt liv: Del 4.\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2663,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19,1],"tags":[],"class_list":["post-7071","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-det-har-ar-mitt-liv","category-livsstil"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7071","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2663"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7071"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7071\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7071"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7071"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/robinstrandberg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7071"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}