Tiden rinner på, 18 dagar kvar till 24, 16 dagar kvar till Bali, och allt jag önskar är att trycka på paus och sova i 24 h för stunden. Att bli en permanent dagperson har gjort mig till en sliten kvinna med behov som typ, sova middag. Sen var det kanske ointelligent att sitta och ha tjejkväll till 2 inatt när det var brunch med tjejorna i klassen som gällde vid 10. Jaja, yolo?! Hur som, är fortfarande fett mätt och borde öppna mikrobiologiboken.. men det är ju så mycket roligare att titta på dash dolls… Alla dessa val i livet känner jag… Jag är nog världens sämsta student, har anammat festlivet men disciplinerat plugg går trögare. Ångesten. Är det rätt eller fel? Det känns som jag är olaglig, som att jag har tagit en sjukdag från jobbet och gör allt förutom det jag ska. Åh, vad håller jag på med egentligen? Spännande…
Miss A-T
