Jag fastnade i tankar om hur mitt liv egentligen tett sig under alla år och kom fram till att jag är ordentligt jäkla stolt över migsjälv! Jag har ryckt upp mig ordentligt och jag har ett underbart liv nu faktiskt. Jag blir otroligt rörd och glad då jag får sms av människor jag ”umgicks” med under mina yngre år som vill ha tips och råd om deras mående, vad dom ska göra och tänka på för att inte hamna i svackor osv – känns bara så sjukt att dom faktiskt vänder sig till lilla mig. Jag antar att det lyser igenom att jag gärna hjälper och sedan är det väl inget nytt för människor i min omgivning att jag mått som en ordentlig påse skit, att jag varit på botten men äntligen tagit mig upp – över ytan iallafall.
Nu var det länge sedan jag hade en svacka och jag må då säga att jag trivs bättre än någonsin med allting. Har planer för sommaren, i den mån det går, och jag kan inte bärga mig tills det! Dock skulle jag hemskt gärna vilja åka ner till Järvsö istället för en del andra saker vi ska göra. Vill bo på orbaden, gå på zoot med barnen, hälsa på släkten och bara ha det mys. Får väl se om det hinns med och blir ngåot av i sommar, annars blir det nästa år – det är redan spikat! (:
Nu var det länge sedan jag hade en svacka och jag må då säga att jag trivs bättre än någonsin med allting. Har planer för sommaren, i den mån det går, och jag kan inte bärga mig tills det! Dock skulle jag hemskt gärna vilja åka ner till Järvsö istället för en del andra saker vi ska göra. Vill bo på orbaden, gå på zoot med barnen, hälsa på släkten och bara ha det mys. Får väl se om det hinns med och blir ngåot av i sommar, annars blir det nästa år – det är redan spikat! (:
Barnen är så himla goa, som vanligt. Jag kan inte se mig trött på dom snuttarna – vill bara äta upp dom. Leon är så himla klok och genomfin och Levina går bara framåt – hon pratar mer och mer och ja, jag vet inte ens vad jag ska skriva mer än ingen kan förstå hur mycket de små liven betyder för mig och hur mycket jag älskar dom!