Vaknar till av världens underbarste dröm. Var helt säker på att den var sann, men kollar bredvid mig och där ligger han inte. Ni vet när det bubblar sådär skönt i magen och man känner sig sådär överlycklig. Men jag vet att det inte är någon idè att känna så, eftersom att det i nuläget inte kan bli något. Och vad ska man göra när han redan har sagt vad han tycker, då är det bara glömma och gå vidare? Men hur jävla lätt är det då? Fast inget är omöjligt, men det kommer ta tid….