Am I back? No more lost in space? Störtskönt att det verkar rulla, mindre störtskönt att en stor del av min tid kommer att gå till just er haha, för det är ju så; det tar ju just tid. Tid har jag i samma mängd som alla andra; I suppose. Men jag måste prioritera nooooga. Anledningen till att jag började skriva var ju för att få dela med mig. Det är som med det mesta och de flesta både på gott och på ont. Kan bli svårt att hålla privat, hur anonym ska man vara?, hur mycket ska man blotta?, hur materialistiskt ska man vara?; och hur långt och starkt kommer jag att uttrycka mina åsikter och tankar? Det är upp till er. Om det nu finns någon som kanske kikar in då och då och hoppas att jag har skrivit en rad, eller slängt upp några bilder? What do I know. Det är även upp till mig; vilket gensvar får jag, hur känns det inuti, hur förbannad och irriterad/glad och upprymd ska man tillåta sig själv att bli i en nätbaserad fakevärld? Precis som mitt WoW som jag gaggar om höhö… Eller vilken värld, och vad är egentligen fake? Alla spritsliskiga kindpussar på mingel, alla smöriga kommentarer, alla sms från så kallade vänner, att hela tiden simma i motvatten och benhårt tro på att strömmen ska avta, alla ”hej, hur mår du?”. Vill man veta det egentligen? Det finns egentligen saker som är helt jävla fake, helt jävla mer åt helvete än det jag skriver om just nu. Hur fake är jag egentligen, trots att jag uppfattar mig som genuin. Och hur jävla fake är du? Och nej; jag syftar inte på antalet restylaneinjektioner/antal silikontuttar/kilo löshår/diverse implantat/ditklistrade ögonfransar. Vad ser vi egentligen när vi tittar oss i spegeln; och är det samma ansikte som din granne/vän ser?
