Ibland får jag lust att skriva ner allt jag känner här på bloggen. Det skulle nog vara rätt befriande. Dock anser jag att ett privatliv ska vara just… privat. Det händer lite väl mycket i mitt liv just nu och som den känsliga människa jag är har jag inte lätt för att hantera många ledsamheter på en och samma gång. Bägaren är på väg att rinna över. Kände att tårarna var nära när jag var hos min massör idag. No fun. Grädden på moset är att Oiwer knappt kan gå och jag oroar mig oerhört för den lille. Han är en adopterad gatuhund, därav vet jag inte hans riktiga ålder… Han kan lika gärna vara en äldre herre… Usch jag klarar inte ens av att tänka tanken. Kommer bli många besök hos veterinären de kommande dagarna.
Mycket är jobbigt just nu.
I guess its life.
Hur allvarligt är det?
Tack Mari för omtanken!!
Kram Sarah