hallo, hahaha när jag väl har fixat bloggen så vet jag inte va jag ska skriva, mer en att det är/har varit jobbigt ett tag, först förlora min sambo sin lillebror tänker inte skriva varför pgr av att jag vill respektera hans familj, men när besked kom att han hade gått bort så kom allt tillbaka från när jag förlorade min danne ( barndomsvän/ va som en bror) fast det har gått 3 år så går det inte en dag utan att jag tänker på han <3 <3, å när man väl känner att vardagen börjar komma tillbaka lite sorgen börjar lägga sig , då kommer nästa besked att morbror har gått bort, allt känns så overkligt min älskade mobo, min morbror jag har har hållt i hop 12 år nästan, ligger nu å lyssnar på totta 6 fot under marken, tårarna rinner så läskigt likt min morbror på rösten, samtidigt som jag gråter måste jag små le lite, för jag ser han framför mig när han sitter där med guran , jag är glad för alla år vi fick, har ni tänkt på det kärlek och hat går hand i hand, många gånger har vi bråka du å jag morbror men den som står en nära får ta lite skit i bland, kommer nu att tänka på de du jämt tjata om när du hälsa på mig på sjukhuset, jag va runt 10 år (jag är blond så jag skyller på det =) ) men jag ser dig komma i korridoren så skriker jag hej morbor din jävla transvestit, hehe oj oj de har jag fått äta upp på senare år du försökta flörta in dig hos sjuksköterskan men efter att jag vråla de så titta hon inte åt ditt håll nå mer, alla minnen dom kommer alltid att finnas kvar, men kopparberg blir aldrig sig mer likt fy fan va jag bara vill ha dig tillbaka , det jag är så glad för du har alltid tagit hand om mig på ett vis har vi tagit hand om varandra, du har aldrig dömt mig, tvärtom försvarat mig , älskar dig, molly springer runt med simba tavlan, som du gjorde / sara