Månadsvis arkiv: augusti 2012

Jag blir arg över att det finns så trångsynta och envisa föräldrar som inte tänker på sina barns bästa och som ständigt kontrollerar. Förr trodde jag att det endast skedde i vissa muslimska familjer där man håller starkt i traditioner osv men vad jag har haft fel! Föräldrar som kontrollerar sina barn finns inom alla religioner och kulturer. Visst, jag kanske har varit naiv men idag vet jag att det inte handlar om religion eller ursprung. Det handlar om kultur och sättet föräldrarna är uppväxta på. Jag har på senare tid träffar unga tjejer som man aldrig skulle kunna tro har det tufft hemma. Tjejer som ger bilden av att de har friheten att göra precis vad de vill. Men så är det absolut inte! Så jag ställer mig frågan, varför? Varför kan inte föräldrarna låta barnen utvecklas, träffa nya människor och ta egna beslut? Det finns otroligt fina föräldrar som tänker på barnens bästa och låter barnen växa och utvecklas till starka individer men tyvärr finns det lika många föräldrar som bara förstör för sina barn.

När jag talar om frihet menar jag friheten att utvecklas som människa och följa sina drömmar. Och vi människor utvecklas på olika sätt. Att sitta hemma hela dagarna för att föräldrarna inte vill att de ska gå ut för mycket det bidrar inte till en positiv utveckling. Det bidrar inte till att barnen får en stark självkänsla. De blir bara osäkra.

En resa utomlands är inte endast en trevlig resa. Du lär dig otroligt mycket om dig själv och de du reser med. Att gå och och käka middag med dina vänner är inte endast en middag, du får lära dig otroligt mycket om din omgivning. Det jag menar är att såna småsaker som föräldrar oftast hindrar sina döttrar att göra är väldigt viktigt.  Alla möten, alla resor och alla chanser att få utvecklas som person är viktiga!

Unga tjejer måste börja tro på sig själva.

Gör det du är bäst på! Så länge du tror på dig själv och vet vad du vill och vad du kan, så kan ingen stoppa dig. Ens inte dina föräldrar. Tro på dig själv för det är vägen till frihet.

På fredag tar mitt vikariat på Sveriges Radio slut för den här gången. Under ca två och ett halvt år har jag fått möjligheten att få arbeta som reporter på SR och det är helt otroligt hur mycket jag har lärt mig och utvecklats som person. Det finns så mycket jag tycker att jag har blivit duktig på, bland annat på att lyssna! Jag har mest sysslar med film och tv innan jag började arbeta på radion. Att spela in sin egen röst eller lyssna till andras röster och inte ha några bilder framför sig, det har varit en utmaning men jag har lärt mig otroligt mycket och kommer att ha nytta av det i mina framtida jobb inom media.

En annan sak jag har uppskattat väldigt mycket är alla kontakter jag har fått. Jag har träffat otroligt många människor. Jag vet att många har fördomar om andra människor och jag är inte felfri. Även jag har haft fördomar men jag har fått möta de. Jag har fått ställa mina frågor och fått chansen att lyssna på andra människor. Efter ca två år av möten med olika människor kan jag säga att mina fördomar är borta. Människor hamnar i olika situationer av olika anledningar och alla har sin historia. Man måste sluta se människor som en stor grupp och börja se individerna. De som har fördomar borde möta de människorna, det är så fördomar försvinner.

Nu ska jag i alla fall ge mig ut och ta mig an nya utmaningar! Som många vet så älskar jag att arbeta med film, bilder och människor. Min dröm sedan jag var liten har varit att få arbeta med TV. Jag tänker inte ge upp den drömmen. Under tre år nu ska jag studera till Tv-producent på Stockholms dramatiska högskola och jag är säker på att jag kommer att växa för varje dag och utvecklas som bara den! Artikel om mitt jobb i tidningen Journalisten

Manuel Cubas som är journalist och har gjort ett reportage på 30 min för Tendens på P1. Reportaget handlar om bortgifte och han har använt några av mina intervjuer jag tidigare gjort om bortgifte. På torsdag kan ni höra mig på P1 kl 11.00. Lyssna!