Jag är sämst på det här med skola. Missförstå mig inte, jag fixar mina betyg och jag tar mig igenom på mitt egna lilla vis men jag känner verkligen att jag har hamnat fel.
Jag är inte ens lite intresserad av det vi läser om och det är försent att byta utbildning nu, jag tänker inte börja ettan igen när jag tar studenten i år. Idag tog jag mig till engelska lektionen där jag nu sitter och gör ingenting, läraren babblar på om hur många minoriteter han tillhör, spännande…
Tror dock att jag rör mig hemåt snart, illamåendet långt in i magen har dykt upp precis som det brukar när jag stiger in i skolbyggnaden. Jag orkar inte hur slapp skolan är, jag behöver struktur och disciplin. Jag har mycket mer att göra hemma inför i morgon så varför sitta här när jag ändå inte kommer lära mig någonting som jag kommer ha minsta nytta av någonsin? Jag menar, hur många gånger i mitt liv kommer jag behöva para ihop en dikt med en låt med samma känsla och lägga in i garage band?
Jag orkar bara inte när det känns så meningslös, puh jag känner hur luften börjar gå ur mig.
Skoltrött. Gnällig. Deprimerad. Fast ändå glad, i morgon blir det ju mys. Hum, förlåt för mitt gnällande, behövde skriva av mig lite bara.
