Hittade denna lista på nätet. Precis såhär är det verkligen! LMAO! 😉
10 största chockerna med att få barn
1. Att man blir ifrågasatt och anses ärkestörd om man inte känner en himlastormande och omedelbar njutning av att bli mamma, trots att nästan ingen gör det i början. Man förväntas gulla, pyssla, mysa och instragramma idyllen även fast ens kropp är sprängd i bitar och den nya arvsmassan är högljudd och rätt ofta ilsken, dygnet runt.
2. Att tiden man tillbringar med att mata sin lilla marsipangris är den längsta tidsrymd som någonsin uppmätts. Spädbarn äter oftare än 118 118-reklamen hörs i radio och man är servitören som Hotell- och restaurang-facket glömde.
3. Att alla inte kan amma. Och en del vill inte sluta. Så är det bara. Men man behöver stöd av Hells angels när man beslutat sig för att följa sin egen magkänsla på den här punkten.
4. Att det är skitsvårt att förstå vad bebisen vill. En del säger att de hör på sitt barns skrik vad det är han eller hon vill. Utveckla ett Google translate för bebisar, säger vi, som fortfarande har svårt att ge våra ungar rätt service ibland.
5. Att ens tidigare så störtsköna livskamrat då och då förvandlas till en svagsint lodis. Hur kunde jag skaffa barn med det där rotpuckot? Är exempel på tankar som passerat här både en och två gånger.
6. Och att det också är en av orsakerna till att det liggs oftare i ett nunnekloster än hemma hos oss. Är det inte tröttheten så är det ”Tipsextra”.
7. Att ens kropp förändras på sätt man aldrig trodde. Helt plötsligt har man en storlek större fötter eller direkt oklädsamma pigmentförändringar i fejjan. Och de där hemorrojderna – de kommer och går som ett gäng utekatter, precis som de vill.
8. Insikten om att man från och med nu, aldrig, aldrig mer kommer att ha
så kallad egentid. Äta, skita, sova, tänka – det gör man i sällskap av (minst) en minimänniska numera.
9. Att man klarar så mycket mer än man tror. Ens överlevnadsförmåga är något för försvarsindustrin att forska på, banne mig. Två timmars lättsömn, en Mars och en slaskljummen poddkaffe vid diskbänken och man klarar ändå krissituationer som mammagruppsträffar eller
julhandel med barnvagn.
10. Att ”Blinka lilla stjärna där” har fler verser än en.
Har du skrivit den själv? Vad rolig du är! Mer av detta och mindre ytligt!
Önskar jag hade skrivit den själv!, men tyvärr inte..
Word!!
Hög igenkänningsfaktor verkar set som!! Och ändå känner man sig sämst i världen i mammarollen eftersom man tror att alla andra förstår vad deras barn vill!
Lilla Alicia är 2,5 vecka nu.
Kände precis som du i början och det är så befriande att höra att jag inte är ensam om det. Många av mina vänner sa hela tiden att det kommer bli bättre, men ett tag visste jag inte hur jag skulle ta mig igenom dagen. Men det blev bättre, mycket bättre men det var många tårar dit och sömnlösa nätter. Idag är min Holger 3 månader och det är nu jag har börjat kunna njuta av min gosse på riktigt. Kärleken har funnits där hela tiden, det är den stora förändringen som har varit svårast för mig. Kram till dig och din fina tös
Hahaha…den där var riktigt bra!
Fantastiskt inlagg! Mycket befriande att lasa. Kram!
Vilket underbart inlägg! 🙂
Jag läste den där listan för ett tag sedan med och ja, igenkänningsfaktorn är hög!
Kram
Herregud. Det här var det bästa jag kunde läsa just nu. Sitter här hemma med en liten son på fem dagar. Han vill hänga i tutten dygnet runt och jag kände inte heller den där lyckan de första dagarna. Jag var ett vrak. Det börjar kännas bättre men det är så svårt att veta vad de vill och om man gör rätt. Bara det att ta en dusch är ett projekt i sig nu. Din blogg kommer vara till stor hjälp nu när jag är nybliven mamma och jag har gått tillbaka i ditt arkiv för att läsa om din första tid. Det är skönt med någon som skriver hur det är istället för hur det borde vara. Tack för en jättebra blogg! =) Kram
Word!
Stämmer in fullständigt!