Inte så kul med tratt på huvudet..

Igår lämnande jag Melvin på Djursjukhuset där han skulle opereras för sin knäskada. Patella Luxation heter det i läkarspråk. Stackars liten har haltat länge nu och då det börjat påverka hans livskvalitet så var operation ett självklart val. Han är ju bara 7 år och kan gott leva 7 år till!
Så hela dagen igår var en enda lång väntan på samtalet från kirurgen att operationen gått fint och att Melvin under omständigheterna mådde bra. Samtalet kom till slut och allt hade gått bra! Jag kunde andas ut..

Natten var trots det goda beskedet kantad av mardrömmar.. Och inte bara hos mig utan även hos Maxine som otaliga gånger vaknade ledsen och snörvlig. Och kl 04.15 tyckte hon att det var dags att gå upp. Suck.. Och såhär har det sett ut i ett par veckor. Tandsprickning, förkylning, hosta, matvägrande, mardrömmar, magont, växtvärk.. ja, typ allt på en gång. Känner nu att sömnbristen börjar ta ut sin rätt på mig. Glansiga ögon, stela leder och ont i halsen har jag nu. Men jag försöker tränga bort alla tankar om att jag kanske håller på att bli ordentligt sjuk. Nu är det viktigt att jag är pigg och frisk så att jag kan ta hand om mina små sjuklingar här hemma!

Min dag i bilder:

Hann precis lyfta ur Maxine från bilen så kom den största kaskadspyan någonsin. Och Melvin stackarn, han hoppar med sitt lilla ben och går in i alla dörrposter hemma eftersom tratten är i vägen.. Ja, man kan ju hålla sig för skratt just nu 😉 Men med positiva tankar blickar vi framåt! Allt blir bättre! Detta är bara ett litet gupp på vägen.

Kram!