Jag vet att jag varit dålig på att blogga senaste tiden och jag är ledsen för det. Anledningen är att Maxine de senaste 6 veckorna befunnit sig i någon slags utvecklingsfas som inte på något sätt varit enkel och lätthanterlig. Jag tänker inte gå in på detaljer mer än att jag idag, efter en allt annat en glad och lättsam påskhelg, skriver detta inlägg med gråten i halsen. Jag är mentalt och fysiskt fullkomligt utmattad. Jag tycker så synd om Maxine då jag förstår att denna period har varit än jobbigare för henne. Jag hoppas ni har förståelse för att varje vaken sekund den senaste tiden har ägnats och kommer ägnas åt Maxine och resten av tiden, då försöker jag andas och samla kraft för att rida ut denna ”striden”.
Hoppas ni alla haft en härlig och glad påsk med nära och kära!
Kram
Kram till dig och M
Helt rätt prioriterat, vi hejjar på dig! Och du, kom ihåg – this too shall pass… Kramar!
Hoppas allt går bra, det kommer att ordna sig! Du är klok och en jättefin mamma till söta Maxine. Stor kram till er båda från en trogen läsare som hoppas att du inte tar superlång paus;) Lycka till!
Jag lider med dig och hoppas att ni snart ridit ut stormen. Även om ditt blogginlägg är allt annat en något man blir glad av känner jag ändå en lättnad över att du vågar skriva så. Jag vet att det är lätt att samla ihop allt man hör från många till ett men inland känns det som alla har det så lätt. Jag känner igen mig lite grann då min dotter bara är några veckor yngre än Maxine. Jag tycker att perioden efter ettårsdagen varit tuff och bökig samtidigt som den varit helt underbar med alla framsteg som kommit. Men när andra börjar prata om att skaffa barn nummer två känner jag alltid en klump i magen över att jag inte skulle orka det just nu. Min lilla tjej börjar ’lugna ner’ sig lite nu och nu vill jag bara njuta av vara med henne.
Ta hand om dig! Tänk på dig själv och din familj först och främst.
Ta hand om din lilla dotter och dig själv, vi läsare finns kvar! Att vara småbarnsmor är ingen dans på rosor alltid och jag tror vi är många som känner igen oss i din beskrivning. Man vänder ut och in på sig själv för att få allt att funka och bli så bra som möjligt och ändå känner man sig helt maktlös och frustrerad mellan varven. Sköt om dig!
Oj det var ett dramatiskt inlägg!
Alla vi som har barn går igenom dessa utvecklingsfaser, inget konstigt med det utan snarare ett bevis på att barnet faktiskt utvecklas som det ska:)
Ta det lite lugnt! Andas:)
Manchester United sparkar sin tränare
http://www.nattstad.se/Bamseee/man-united-sparkar-tranaren-13593399
Styrkekramar till dig 🙂