Jag funderar fortfarande på hur i hela fridens namn jag ska ta mig runt 100km på lördag när jag inte ens haft tid att damma av cykeln från vinter förvaringen än.
Att vara mamma innebär tydligen att inte ha tid att träna annat än sånt som kan tränas med sitt barn… Att tro att man ska få tid för sig själv att träna eller över huvudtaget göra nåt själv till vardags va visst dumt. Att tro att man inte skulle bli en sunkmamma med alldeles för lång utväxt, trasiga naglar och glåmig hy, va visst också lika dumt. Skrattretande, till och med.
Allt har hamnat på paus. Mitt skrivbord ser ut som en papperssortering. Jag glömmer saker hela tiden pga all sömnbrist. Å vad gör jag? Anmäler mig till tjejklassikern å tror på allvar att jag skulle börja träna för det. Larv.
Spännande att då hela tiden få höra att ”ska inte du börja träna”,.. jo visst, NÄR?! Häromdan fick jag även höra av en person att oj va gammal å trött du ser ut. Jo , man tackar, precis det man behöver. Tack. Verkligen.
Jag tränar faktiskt varje dag! Jag gör utfall och magövningar när jag ska vagga min bebis till sömns och använder min 10kg bebis som en tyngd i en rad olika övningar dagligen. När tillfälle ges. Jag går promenader i snitt 7h/veckan. Men hinner jag gå på gym, simma eller cykla? Nej tyvärr inte.
Barnvakt kanske ni undrar? Nä, känner ingen här jag kan lämna hos, å min familj bor 15 och 35 mil i från. Å det är inte så lätt att svänga förbi där till vardags, å när man väl är där så känner inte Lill Hugo till dom tillräckligt bra för att lämna honom ensam med dom. Än.
Träna. Ge mig definitionen på träna om det jag gör dagligen inte är att träna. Bara för att jag inte ALLTID orkar hålla strikt kost eller sikta på Luciapokalen..
Jag är glad om jag nångång under dagen hinner dusha. Ta hand om disken och laga mat. Inte ens dom sakerna är självklara. Inte heller städning och tvätt.. Vissa dagar hinner man faktiskt inte nånting mer än att vara mamma. Å mig gör det inget. Vissa dagar, eller ja de flesta dagar, är man alldeles för trött efter en timmes skrikig nattning att göra nåt annat än att bara sjunka ner i soffan. Men ändå har jag under min mammalediga tid lyckats jobba i snitt 20% på skolan, hållit i gång företaget med några frilansuppdrag och dessutom lanserat ett eget makeupmärke. Lite förståelse för att jag är trött? Tack. Jag är fan grymt duktig som fixat allt! Dessutom har jag gått ner mer än alla graviditetskilon jag gick upp, OCH stannat där! På så kort tid (faktiskt kortare) än man kan begära eller som är nyttigt för så många kilon och med de förutsättningarna man kan ha efter kejsarsnitt.
Låter jag bitter nu? Nja, lite kanske. Irriterad, sur, uppgiven? Nej då. Ok, Lite kanske. Men skulle jag vilja byta ut mammalivet mot något annat?
Absolut INTE!! Att bli mamma till Hugo var och är det största, häftigaste, coolaste underbaraste som har hänt mig! Jag skulle inte byta ut det mot något i hela världen! Jag är jätte glad! Men jag orkar kanske inte se glad ut hela tiden. Å jag orkar kanske inte fjäska för alla människor man borde. Å jag orkar inte hela tiden låtsas om att ALLT är en dans på rosor! För det är jobbigt också, det är faktiskt det, och man är inte mer än människa..
Lite förstelse från omgivningen för att man har lite andra prioriteringar, är trött, virrig och inte orkar leka supermodell, skulle inte skada. Å jag kunde inte bry mig MINDRE om…
Eller. Jo det kunde jag faktiskt. Det är precis det jag borde.. Jag måste SLUTA BRY mig om vad andra tycker, tänker och gör, och fokusera mig på det JAG tycker är viktigt!
Nu på lördag ska jag i alla fall göra mitt bästa för att komma runt. Å klarar jag inte det, så är det inte hela världen. Man har kul på vägen, och vi kommer på det kultiga hotellet Göta Kanal! Det blir asbra!! 🙂