Vet ni hur det är att leva med en kronisk,obotlig sjukdom?
Jag vet hur det är. Jag lever med ulcerös kolit och troligtvis crohnes (eller hur det stavas) också. Att inte kunna leva som alla andra, kunna lämna sitt eget hem, kunna äta vad man vill ha, och att kunna bo på toa ca 20 gånger på ett dygn. Att inte kunnat tagit hand om sina två barn framförallt när den ena var bebis.
Nej ni som inte lever med något sådant här som klagar på lite huvudvärk eller magvärk kanske skulle uppleva något sådant som en annan har. Något som inte ens morfin i stunder kan lösa.
Jag har levt nästan lika mycket om inte mer som sjukskriven och på sjukhus på senaste 1½åren än vad jag har gjort som frisk, mammaledig och arbetandes.
