Har så jäkla dåligt samvete när jag ser nån som går och rotar i papperskorgarna för att hitta burkar. Tycker så synd om de. Då tänker jag…..shit, jag har det bra faktiskt. Är så tacksamt att jag slipper den här. Då säger jag till mig själv att jag ska vara nöjd med det jag har….
Det kan inte vara trevligt att rotar i en sådan papperkorgen.
Men så fort jag ser något fint så tänker jag ”Klart jag ska har, jag är värt ALLT i hela världen” Det känns så bra att blir bortskämt eller att kunna skämma bort sig själv. Men samtidigt kommer man hem och mår dåligt av att se människor som har det så jäkla dåligt….Dubbel moral man har alltså.
Själv blir man behandlad som en prinsessan ibland.