Äntligen efter 3 veckor får man röra på sig. Fick även hjälp att dela idag 🙂 Kom överrens med Alex att vi skulle hjälpa han efter jag är klar. Men fy!!! Jag frös som bara den. Mina händer, hela överkroppen, och fötter är det värsta, ansiktet var helt borta och mina skinkorna känns som att det var djupfrysta.
Det var hemskt. Ville verkligen hjälpa han, men min kropp sa ifrån. Och Alex var så gullig, han ringde och fråga om vi behövde hjälp, för han var klar. Har så dålig samvete nu 🙁 Ska nog tar med lite godis till han imorgon, då kanske han förlåta mig.
Skönt att man ha något att se framemot 🙂