En upplevelse i sig. Om du är i Beverly Hills då kommer du med största sannolikhet till shoppingen på Rodeo Drive. Även om man inte går in och handlar i butikerna då alla de största, dyraste, finaste märkena finns här i den ena större butik än den andra, så är det bara läckert att gå och strosa här. Rodeo Drive, kantrat av gigantiska palmer som svajar, kliniskt rena sopade gator, urläckra, specialdesignade fasader för varje butik med stiligt klädda dörrvakter som öppnar dörren när du kommer. Fast vi gick inte igenom många dörrar, halvt ruinerade bara av att fönstershoppa här. Lite, eller mycket för dyrt för både min och Christers smak men häftigt att gå här och bara titta. Och inte bara titta på dom lyxiga butikerna, utan alla high fasion, uppklädda människor där kvinnorna kommer i dom högsta högklackarna, största solglasögonen och stora solhattar. Och kommer just, för här går man inte, ”nobody walks in L.A”, här blir dom avsläppta med bil, går in och shoppar och hoppar in igen där chauffören tar hand om påsarna. Och just lyxbilar fanns det gott om som åkte brummande förbi, Jaguar, Ferraris, Porschar, Lamborghini. Kontrasten dock och det tragiska att se är att samtidigt finns det oerhört många uteliggare just här. Som går med sina vagnar med det lilla dom äger, deras liv är i den vagnen, men dom tigger inte. Dom sitter inte längst gatorna för det får dom inte. Dom strosar och är väldigt ”polite” och släpper alltid förbi personer på gatan och övergångsställena. Det gör ju ont att se, vilka oerhörda kontraster och livsöden. Så går man här själv, på semester, med shoppingpåsar i händerna och har det som bäst…ens egna problem man ibland gnatar på blev plötsligt väldigt små och patetiska. Men vi hjälper, och hjälpte, så om några och önskar man kunde hjälpa alla. ”Someone else is happy with less than what you have”.
Jag höll mig utanför Chanel-butiken jag och höll mig istället till utförsäljningen av Juicy Couture och rean på Guess! 😉
Kommentarer är stängda.