Vad tomt det blir när man har haft nära och kära hos sig, sen i torsdags då vi hunnit göra så mycket och sen när dom åker. Alltid lika jobbigt, men som alltid som jag oftast delger här, som jag alltid även säger till mig själv: ”Don’t cry because it’s over, smile because it happend! ”
Är så glad över dagarna och helgen vi fick med mamma,pappa och pojkarna.
Det som också gör mig glad och saken lite lättare är att syrran nu inte behöver längta efter dom.:) Vi ses snart igen!
Kram
T