I fredags kväll hände följande, i korta drag: Jag åt middag vid 21.. fick ont i magen vid 22.. hade ännu ondare vid 23. vid 01 fick jag panik och vid 02 hade det fortfarande bara blivit värre och jag ringde 112.
Ambulanspersonalen kom och kollade, klämde, och tog med mig till akuten. Väl där fick jag kanyl (sådan som är på bilden nedan), tog blodprov, blodtryck, peta, klämde och kände. Proverna kom och så även domen: Magkatarr. Äta bättre, stressa mindre.
Så man kan väl se det på 2 sätt: Vara glad att det inte var något värre. Eller se det som den största käftsmäll ”like ever” och inse att nu är det dags att ta tag i allt: Vikten, maten, träningen… Mitt ledord är väl Regelbundhet, där problemet ligger. Det och något som stavas ”kockutbildning”. Den är rätt problematisk i just mat-delen, men snart är den klar och jag kan bestämma vad jag vill göra med den..
Och vad gäller stress? Jaa, 3 veckor kvar i skolan, ska flytta, väntar på slutgilgitg svar om min lägenhet i Sthlm, hur fan tror ni magen mår liksom 🙂
Sen är det ju så: Jag kan laga mat… jag vet vad jag ska äta och inte äta, och jag är rätt insatt i träning. Problemet ligger inte i att inte veta, problemet ligger i att inte göra.
”Att man inte kan lyckas med allt tillhör verkligheten, men att inte ge upp tillhör dig”, ord som tillhör Sveriges snyggaste PT.. det var väl en jävligt dum merit från mitt håll, han är riktigt duktig också, såklart. Jag skulle dock vilja ta hans ord och gräva ner dem på havets botten, för han har så jävla rätt…
Exakt hur detta ska gå till vet jag inte, men det ska gå. Det måste gå…
