Det är lite tråkigt att efter en veckas lov så är det skola igen.. Det borde vara några veckor till. Kanske ett år? Eller två, varför inte när vi ändå är igång. Jag är så trött på det här skitet, jag passar inte in i skolan. Jag vill inte börja gymnasiet, passar inte in i skolbänken. Jag vill ut i världen och uppleva saker. Göra något med mitt liv som varken är vettigt eller innebär mycket ansvar. Jag vill bara va mig. Och jag vet inte ens vem jag är. Jag älskar livet och vill göra något av det, jag får ont i magen av ångest och jag kan bli deprimerad av all skola. 16 + 3 år till i skolan, nej… Fy.
Det finns så mycket man måste prestera(?) hela tiden, skola, vänner och t.o.m pojkvän kan komma emellan. Hör man inte av sig till den och den så är man en dålig kompis och en svikare, sköter man inte skolan så är man ett så kallat ”ig-barn”. Folk sätter så höga krav på både sig själva och på andra. Lev i nuet.
Nu blir det dubbelmoral här men jag vill få betyg, för jag vet vilken linje jag vill gå. Och för att komma in på den linjen måste man ha höga betyg. Jag blir trött bara av tanken, helst av allt skulle jag vilja gräva ner mig i ett mörkt mörkt hål och ligga där tills jag är 20 och verkligen lämna allt en liten tid. Eller varför inte skaffa en dubbelgångare som gör allt skitjobb medans jag gör allt det roliga? Önsketänkande..
Piss och pärongröt, jag får göra det bästa av situationen – plugga. (Gråter blod nu)
Kärlek/ Elin
