up to the mountains we go

En av upplevelserna jag gjort sedan 19 november är den underbara vandringen vi gjorde på UAE nationaldag den 2 december. Lite annorlunda sätt att vandra men fy fan vilken toppen dag det blev! Bästa sällskap, skratt, mörker, getskit och fantastisk miljö!

Dagen började med upphämtning vid Downtown Dubai och Burj Khalifa.

Världens högsta byggnad – som här se overklig ut. Typ data gjord! Märktiga byggnad i underbart morgon ljus!

Dubai Mall och Souk Al Bahar!

 

Mina två kompanjoner denna dag!:)

Vissa klara av att vara vakna hela vägen, andra inte – med det snygga solskyddet (sittunderlag)

Framme i Musandam, Oman.

Påväg upp mot höjderna, till fots då.

Vi trodde vi var uppe på toppen men det visade sig vara en bit till….

Klättra gjorde vi minsann. På egensydd vandringsled.

Men så jäkla kul vi hade och vi var på ”toppen” humör;P

  

Äntligen nådde vi toppen! Och där väntade en fantastisk utsikt!

Sedan började vägen neröver, där vi mötte på ett vattendrag.

Dagen avslutades med grillning på stranden till havsbrus!

Vi drog iväg lite senare än vad vi hade tänkt. Målet var Oman och bergskedjan Musandam. Vi ade kikat på några vandringsleder men tillslut så gjorde vi vår egen. Vi hittade en ”fin” led och började vårt äventyr uppöver.

Efter 2,5 h körning och passkontoller mm vid gränsen så var vi äntligen framme. Vi käka lunch i Musandam stad på en restaurang som hette just Musandam. En liten lokal restaurang där folk äter som lokalbefolkningen – med händerna – och generellt i Oman så är det inte mycket jalla jalla på folket. Det är ett lugn som ligger över staden och omgivningen. En riktigt god och smakfylld fisk åt vi iallafall (med bestick) innan det bar iväg mot vårt vandrings mål, Khaliya Park. Och ni anar inte vad glad jag är att vi åt den där lunchen, för vandringen blev lite längre än väntat:p

Väl framme så börjar vi gå uppöver. Med flera vattenflaskor, vandringskäppar, plåster och arabsjal nerpackade och med oss, så började vi vår vandring. Uppför gick det och både lår och rumpa fick sig en omgång. Det tog oss drygt 1,5 h att nå toppen och väl uppe möttes vi av en fantastisk utsikt över en av vikarna i Musandam. Att solen började gå ner gjorde det bara mer effektfullt! Men också lite stressande att hinna ner.

I Oman går getter helt fritt, som korna i Indien typ. Så längs med vår vandring träffade vi på flera stycken av de små vareleserna. Vi valde att gå en annan väg ner för den såg lättare ut än den vi tog upp. Det skulle vi aldrig ha gjort…..det tog drygt 2 h att ta sig ner istället. Och på ett ställe krävdes det verkligen att planera sina steg och fokusera, det blev nästan lite bergsklättring under 20 m:) Sedan var målet att följa stigarna som getterna gjort efter sig. Och ner kom vi, när mörkret precis föll. Men vi kom inte ner där vi trodde.

Vi trodde att vi typ hade gått hela vandringen som en U sväng. Men nej, när vi väl fann bilen insåg vi att vi kom ner på andra sidan berget för när vi väl kom ner så följde vi längs med berget för att överhuvudtaget hitta tillbaka haha. Tur vi hade varandra. Men det kändes som vi aldrig skulle komma fram. Det var lite som i Blair Witch Project filmen, där de går och går men de når aldrig fram till något, tillslut börjar man inbilla sig att man ser saker. Jag tror vi tyckte oss se bilen säkert 5 ggr under färden.

Ändå rätt pigga så körde vi vidare mot vårat sista mål – grillning vid stranden. Det var ett mysigt (men lite kämpigt att få igång elden) avslut med grillspett och stjärnklar himmel. Och efter den måltiden drabbades alla av matkoma och energin dog. Väl hemma var vi väldigt stolta över vårat äventyr och att vi äntligen gjorde det! Det var första och inte sista gången! Så mycket roligare än att gå på nattklubb i Dubai!!!;)