Jag lever. Dock så är risken att dö rätt minimal när man suttit på en stol dagligen i ca 12 h sen i onsdags. Kan någon svara på varför människan, i detta fall jag, är så korkad och inte börjar med saker och ting i god tid. Snälla berätta för jag vill gärna veta. Det har gått framåt med landarbetet men just nu känner jag att det där j**la guidkompendiet kan fara åt helvete. Men mest arg är jag på mig själv som aldrig lär mig. Kristian är iallafall grymt imponerad över att jag sutit konstant i 3 dagar och bara skrivit. Jag är lite förvånad själv. Men när man väl är uppe i det och man känner paniken över axeln då är jag uthållig.
Imorgon är det tidigt iväg mot innebandy cup. Ska inte spela själv utan mest skämma ut alla med mitt hejande o ståjande. Ska bli kul med lite andrum från datorn men jag blir inte fri för det. Roslagsfaktan inför guidningen får följa med så jag kan printa in den i huvudet. Sorgligt men sant.
Men ni får ha d så får vi se när vi hörs igen:) kraaaaaam
ps. idag fick jag linser som jag nu ska prova i 2 veckor. Kommer bli konstigt att se sig själv utan glasögon:)