{"id":408,"date":"2010-10-13T17:47:00","date_gmt":"2010-10-13T16:47:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/2010\/10\/13\/it%c2%b4s-my-life\/"},"modified":"2010-10-13T17:47:00","modified_gmt":"2010-10-13T16:47:00","slug":"it%c2%b4s-my-life","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/2010\/10\/13\/it%c2%b4s-my-life\/","title":{"rendered":"It\u00b4s My Life"},"content":{"rendered":"

Carpe diem <\/strong>(dvs. Fånga dagen<\/em>)
<\/span><\/span>& No regrets <\/strong>(dvs. Ångra ingenting<\/em>)<\/span><\/span><\/p>\n

– Detta är två stycken livsmotton som jag försöker följa. Det tillsammans med att tänka mig för två gånger iställer för att kasta mig in i saker. Tillsammans med allt detta anser jag mig tro på ödet. <\/span><\/span><\/p>\n

Löjligt säger nog vissa, men det är okej. <\/span><\/span><\/p>\n

Jag tycker ”Carpe diem” är ett bra livsmotto. Jag vill leva för dagen. När som helst kan en olycka hända, men kan dö själv eller någon av ens nära och kära kan dö. Om men lever för dagen och försöker visa att man tycker om folk har man ingenting att ånga om det någon gång skulle hända någonting. På så sätt kan man säga att detta motto hänger ihop med att man ska försöka att inte ångra någonting här i livet. <\/span><\/span><\/p>\n

Samtidigt, om någonting händer så händer det. Det vad vi gör, vad vi är med om; som formar oss som människor och gör oss till den vi är. Även om det är någonting tråkigt. <\/span><\/span><\/p>\n

Detta låter som någonting religiöst skit MEN så är inte fallet. HAHA<\/span><\/em><\/p>\n

Ciao!<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n

 <\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Carpe diem (dvs. Fånga dagen) & No regrets (dvs. Ångra ingenting) – Detta är två stycken livsmotton som jag försöker följa. Det tillsammans med att tänka mig för två gånger iställer för att kasta mig in i saker. Tillsammans med allt detta anser jag mig tro på ödet. Löjligt säger nog vissa, men det är okej. Jag … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1639,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-408","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/408","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1639"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=408"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/408\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=408"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=408"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ulrikafransson\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=408"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}