Ikvall hande nagot som gjorde mig glad. Ikvall sa skrev en gammal van till mig ett mail. Vi har inte hort av varandra pa over 2ar. Nu kanner jag att jag vill att vi skall bara vara glada, fria och oppna mot varandra. Jag vill bli fri fran det forflutna.
Livet ar for kort att vara osams. Jag har ibland duster med mina vanner. Vilket kan bero pa att jag ar en person som tar mycket plats, ar en rak person, talar mycket och vill att ALLA mina vanner skall vara vanner. Det funkar inte alltid. Ibland blir det konflikter. Jag har borjat lara mig att respektera att ALLA ar olika och jag behover hava forstaelse for det och for dem.
Det jag skall gora nu innan jag tar kontakt med min van via skype, ar att ga tillbaka i mina minnen om varfor vi blev sa arga, sarade pa varandra. Jag skall visualisera fram hur jag borde ha foredragit att denna konflikt kunde ha varit.
Redan nu, kanner jag en befrielse och gladje over att vi kommer att bli vanner, igen. Kanske, inte de allra basta, fast vi kommer att bli vanner. For visst lider man nar man de man en gang alskat slits bort fran en?
Totalt engagemang:
” Om en enda lardom blir uppfattad och kand kommer alla mina lardomar att ligga i din hand.
Vad ar denna enda lardom ”? ” Det ar altruism ” – BUDDHA
En liten ”Missan” 🙂 !
