← Tillbaka till Improveme Bloggarkiv
i ärlighetens namn by Vero

Passionen

Efter Venedig var det dags att fa tillbringa egen tid med sina vaninnor. Jag och Kickovic bokade London med boende pa Hilton, och denna helgen skulle det shoppas och traffas vanner. De forsta dagarna bodde jag hos min vaninna Anne tills Kickovic dok upp.

Hade borjat att bli lite allmant trott nu och orolig over om jag bara skulle vara en ”lek” for passionen. Vad skulle kunna vara battre an att visa lite sjalvstandighet och ej alltid vara tillganglig pa hans villkor.

Daremot blev det svart nar det visade sig att han fyllde 30ar exakt den helgen jag skulle aka till London, och sjalvklart ville han fira detta i goda vanners lag ihop med hans svenska skojiga alskarinna 🙂 !

Var lite svart att fa honom att forsta att jag skulle till London for att tillbringa tid med mina vaninnor. Annu svarare skulle det visa sig vara att jag ville vara god mot min Kickovic och sova pa Hilton med henne.
For vad hande, jo passionen bokar resa till hans stad London(?) !

Sjalvfallet var han chockad nar jag sade att, det ar inte sjalvklart att vi kan ses sa mycket da jag ar en person som inte brukar lata mina vanner komma i andra hand…. Vad hande nr2? Jo, han blev grinig – och allmant kansligt irriterad over detta. Vad var det i de meningarna som var svart att forsta, undrade jag(?) ! Tror att jag fortfarande undrar over det 🙂 !

Jag kapitulerade. Jag var en loser i storsta rang. Jag overgav min vaninna for passionens egoism:( ! Kicki var inte glad. Hon tyckte jag var en fegis, en galet osjalvstandig individ som gav med mig for denne passionen som hade vid detta laget 2 kvinnor. Hon hade ratt, saklart!

Vi fick det underbart as usual. Han fick aven tillfalligt att mota min Anne,och igen Kicki. Vi gjorde London kan man saga den veckan. Det jag minns starkast var att jag sallan gratit sa manga tarar. Passionen grat, oh vad han grat. Jag hade borjat att stalla krav. Jag var kar. Jag ville ha honom. My mission.
Oh, han grat over hans situation, sjalvfallet.

Sista natten, sa kom aven fragan: ” Hur gammal ar du?” ! O resten vet ni redan.
Han undrade hur det skulle fungera(?)!
Ja, det fungerar exakt precis sa som du kanner, var mitt svar. Han grat lite till. Jag visste vid detta ogonblicket att jag var hans. Han skulle avsluta det hela innan sista december, bedyrade han starkt. Jag litade pa honom.

Det var nagon annan som skulle paskynda avslutningen. Det var varken jag eller passionen. Det var nagon i min narhet. Tror inte ni kan gissa vem det skulle kunna vara.
Det blev forskrackligt.

Posted with WordPress for BlackBerry.