Denna fann jag idag pa pa vag hemfran frissan i taget, nar jag surfade runt. Den stammer ratt bra pa hur livet ar, och alla manniskor i det.
There are two kinds of people that come into our lives, they are temporary and permanent.
Temporary people come to teach lessons like hurt,pain, selfishness, heartbreak, dishonesty and disloyalty.
Permanent people come to live in your heart, they are the ones that give you strength, confidence and loyalties. Real love is found here.
The truth is you need the two, because one teaches values over the other.


Ja vi har träffats förr! 🙂 Anna Olofsson var jag mycket med och senare Linda Wennström! Men när vi träffades var jag ihoplimmad med Anna O. Hon var tillsammans med Peder(Anna lång mörk smal från Teg) jag var då ganska kraftig skinnade sedan ber mig 30 kg och blev för smal. Lite pendling där ha ha. Din blogg snubblade jag över av en slump. Min man är från Rumänien vi träffades i Spanien och gifte oss där och gick vårt första barn. Då nåt år efter flyttade vi till trygga Svedala! Men hursomhelst så visade min väninna i Rumänien några bilder på blondiner på nätet och där dök din bild upp! Du skriver kul, lever i ett land som jag till viss del förstår hur det fungerar eftersom jag levt i liknande. Du är kul, rolig och framförallt ödmjuk! Kul läsning!
Kramar till dig fina Vero!
Ahhhhaaa, tuffa Anna Olofsson, henne kommer jag ihag da hon hade mycket skinn pa nasan. Maste arligt erkanna att jag inte kommer ihag dig…kan ha att gora med da att du har forandrat dig drastiskt. WOW! Later ju otroligt att du ”fann” mig pa detta viset. Rumanien, ahhh,, ja det finn sju mangder utav rumanskor har i Norra Italien, en utav mina vanner Emy ar darifran. Fast Italienskorna ar verkligen riktigt bitchiga mot henne. Usch & fy…hon har stangt bort dem for lange sedan. Spanien, ja jag tror du berattat om det…
Tack, sa mycket for att du gillar mina skriverier…och att jag forblir den samma gamla Veronica nagonstans i denna for mig overkliga varld. Att vara nere under isen gor en odmjuk.
Karlek,
Vero
Helt sant Vero! Sen finns det människor man träffar under en kort period men som man aldrig glömmer. De finns kvar hos en i hjärtat fast man inte har dem runt sig. Jag har en sån som när jag tänker på henne idag fast vi inte umgåtts på 20 år blir jag varm i hjärtat. Det finns människor som gör ett intryck och ett avtryck. Det finns också de som man ibland kanske skulle vilja ”vara lite som” de människorna har kvalitéer och egenskaper som man inte tycker sig finna hos sig själv. Du gjorde ett intryck på mig för många år sen, ett jag tänker på än idag. Jag var 18 och skulle på arbetsintervju. Jag träffade min vän Anna och dig på en bänk utanför Åhléns. Jag sa hur nervös jag var och då sa du: -wow hur kan det inte gå bra? Se på dig vem vill inte ha dig i sin närhet? Det kommer att gå bra! Tänk vi var tonåringar och jag har inte träffat dig sedan dess men de orden ringer inom mig flera ggr i månaden. Btw jag fick ju jobbet;-)
OJ, nu kom jag bort mig helt och hallet, och bara koncentrerar mig pa nar detta var vi sags. Jag har tankt fraga dig om vi traffats forut. Tankte pa detta senast igar faktiskt. Sa nu gar det lite kalla karar langs ryggraden.
Du menar Ahlens Umea? Vad gjorde jag dar? Halsade jag pa Pernilla Danielsson? Vilket ar?
Detta var minsanna sa fina ord… jag blir helt rord…. tack sa innerligt mycket att jag lyckades berora dig och fa dig positiv. & jag tackar mig sjalv oxa…hihihihi….
Tell me more….
TACK FINA KARIN<3