Skulle kunna sitta i timmar och kika in alla dessa paranta damer, allra helst sitta i mitten likt en mygga och bara lyssna pa deras konversation. Dessa damer har kant varandra sedan urminnes tid, och de skvallrar pa mellan varandras kafferep i staderna mellan Padova och Venedig. En stor eloge ar att de haller ihop och aker flera ganger per ar utomlands, och lamnar mannen hemma. Ar de inte sa sota italienska, dar de vilar sina arma ben medans deras man kilar omkring och fortfarande fortjusas over de betydligt yngre damerna i salongen.
Tjusigt bohemic chic med gront blomster i har.
Detta ar min bordsplacering fran kvallen, framfor en liten meny vad som serveras bestamt av Barbara & Nicola.
Jag tyckte det var festlig attt duka med kottar, sa gardagen efter befann vi oss i skogarna for att hitta kottar till mig, och min dukning hemma.
Om det ar nagot jag ar fortjust i sa ar det svamp. All sorts svamp, allra helst denna porcinin inbakad i pasta, toppat med ett festligt saltat skum.
Nyblivna maken Nicola i mitten & Enrico Carraro till hoger.
Enrico Carraro’s flickvan vackra Silvia, med urlacker transparant blus med polo.
Detta ar huvudratten som aven den saklart ar en favorit, riktigt osterrikisk specialitet, dock inte sa trevligt namn ”stinco ”, ett sakallat flaskkott’s ben ungefar som varat tjocka revbensspjall fran Sverige. Ungsbakade potatis i rosmarin ( tror fasiken de gillar rosmarin mera an basilica i detta landet ) och en gronsaks kompott, latt glacerad.
Jag & halvbrodern Antonio spelar ett litet spratt med alla ankor som vi hittade. Det var riktigt kyligt pa kvallen, runt 8grader endast..brrrrr da passade inte lilla palshalsduken, utan fick bli skon cashmere istallet 🙂
