Vad man kan sakna sina arbetskamrater an fast man arbetat sa himla nara varandra i nastan en hel manad. Vi lever sa tatt ihop som en enda stor familj. Det har varit manga glada skratt, historier, brak och meningsskiljaktigheter precis som det skall vara. Mitt upp i allt, sa borde man tanka pa allt det positiva som alla ger an istallet for att fokusera pa negativitet. Dock ar det svart psykiskt da jag ar en person som vill att allt skall fungera sa korrekt som mojligt.
Borde lart mig vid detta laget att vi lever i en annan kultur an den jag ar van med fran Sverige, och att alla manniskor inte tanker sa som jag gor, dvs alla forsoker pa nagot satt gora det som de tycker fungerar bast. Daremot kan jag ej tycka att italienarna ar sa varst bra pa att samarbeta som oss svenskar….hihihi. Oftast blir det latt hierki, inte alltid sa enkelt nar man har alla klienter som ar vana att fa allting severat pa ett silverfat….talar om oss svenskar 🙂
Italien ar trots allt, ett utav varldens vackraste lander, ej att forglomma. Vi har allt har nar det galler skonhet i det du ser med ogat, sjoar, fjallen, strander, gronskande dalar med vingardar, cypresserna statliga ratt upp i skyn, dinglande olivtrad,musik, konst, historia, manga utav varldens framsta genier kom fran denna appeninska halvon ( det som nu ar Italien sedan 151ar tillbaka) sasom Leonardo da Vinci, Michelangelo, Galileo Galilei mfl – utan dessa mannen sa hade varlden kanske fortfarande fatt vantat ytterligare pa att forsta hur manniskan fungerade, hur stjarngalaxen paverkar oss, att vi kan flyga flygplan?
Sedan att vi ej kryddar maten har, att vi ar flexibla, att vi ej kan organisera sasom svenskarna, en tillforlitlig meny infor kvallen, att vi kor som busar i trafiken, att vi har i Italien inte blir hysteriska ifall allt inte allt ar punkt till pricka. Det ar nagot man far leva med i all dess skonhet. Vi har sa mycket annat som vi kan erbjuda alla vara turister fran antikens Rom till modern tid pa ett alldeles utomordentligt underbart romantiserande satt.
Min lilla Sandra som fick chansen att prova pa ett arbete in Italia. Detta klarade du galant, och alldeles inom kort hoppas jag fa se ditt glada ansikte igen.
Dag 2 pa vart hotel i Verona, dar vi var stationerade i en manad, aven om jag gjorde en avstickare pa hotel aven i Garda.
Carlo e Carlos. Var opera sangare samt var fotograf fran Argentina. Vilka underbara manniskor. Jag saknar ER redan….
2ggr i veckan var det dags for operadinner i Pastrengo i en vacker 1800-tals borg med utsikt over Gardasjon pa ena sidan och den andra sidan Verona stad. Har ar Maxiboy for fullt igang att hjalpa vara turister att taga lite foton pa dem sjalva, medans Carlo sjunger min favorit, Nessun Dorma.
Hela glada ganget. Kontor folket, guiderna ihop med vara syditalienare till chaufforer pa Al forte. Sara, I miss you. U have really grown in your role as a chief for all of US. You ar molto molto ”humble” :))) ! GRAZIE, SAAAARA!
Solvi, kloka Solvi som pushar mig hart nar mitt psyke inte klarar pressen. Grat bara en gang under denna manad. Grat over min frustration att jag kande vanmakt over att inte astadkomma tillrackligt i min perfektion gallande att fa allting att klaffa till det allra basta. Att mina turister fick vanta ett slag pa en ristorante, for att kommunikationen ej funkade mellan vara 2kulturer. Inget att egentligen grata over, fast nar man arbetar sa pass mycket dygnet runt och ar perfektionist, forsoker gora allt i sin makt for att alla skall fa det BAST, da klarar jag det INTE nar det inte ”klaffar”….. Da raddar Solvi mig, for hon far mig att inse att, det ar inte hela livet OM, dessa svenskar far sitta och vanta i 35min pa mat & vin pa en ristorante.
Tack, Solvi.
Anna & min Maxiboy som jag kommit oerhort nara som van. Maxiboy ar bara en ”one-of-a -kind” person som jag skulle behova manga A4 sidor att definiera som person. Du ar helt tokigt underbar. Anna, att vara ensam som du & jag var igar har hemma hos oss, ar nagot vi maste gora om. Du ar min totala motsats. Jag bara alskar nar du oppnar upp dig och jag far dela en annan sida med dig. Tack Anna….min lilla kraftis.
Jag kommer att sakna ER alla, …..det gor jag redan… Maste nog ta bilen for att atminstone traffa upp Sara, Carlos, Miguel, Cristina & alla chaufforer inom kort i Verona, only 50min harifran sa inget att skylla pa 🙂 samt all personal pa alla vara stallen som vi samarbetar med.
See you guys. Its has really been a pleasure working with you ALL. We did a great super job also this time. In marzo WE do.it again 🙂 BIG TIME in TOSCANA!