Meningsskiljaktigheter ar latt hant med sina vanner, och den roda traden ar kulturkrocken. Den italienska mannen ar absolut INTE som den svenske mannen, och tvartom. Detta kan vara svart att satta sig in i som vaninna. Nar man sjalv lar sig nya tag varje dag, sa kliver vaninnorna aven in & tycker till. Ingen vet hur det ar att leva med nagon annan person fran ett annat land om man inte provat det sjalv, och annu svarare i det landet dar han harstammar ifran.
Det ar inte enkelt, och man tror att det ar val inga storre problem. ” Man vet ju hur ”de dar latinosarna” ar”… Nej, det vet man inte OM man inte levt med dem, nara, andats samma luft, alskat och gratit med dem. Jag har fatt forandra mig mycket sedan jag flyttat till ett annat land. Som nar var staderska forstorde min klanning, exempelvis och jag pavisade att hon minsann borde inhandla en ny, ev iallfall giva mig pengar for tygstycket.
Passionens, mamma sade nagra italienska sanningsenliga ord till mig kan jag saga ER. Hon berattade att sa gor man, och sager man inte Veronica. Detta ar INTE Sverige, detta ar Italien och du far forsta att DU inte kan sta och saga rakt upp och ned sa till staderskan. Nehe? Det skulle man ju gjort i Sverige. Fast snabbt kommer jag pa att jag inte langre ar i Sverige.
Darfor kan det vara svart att som van forsta att jag, Veronica forandrads i mina tankesatt, helst nar ens vaninnor ar har och halsar pa mig. Jag kan inte ga pa som en angvalt som jag gjorde forr mot en svensk man. Jag maste visa storre odmjukhet nar jag bor som gast hos nagon annan har i detta landet och maste lyda deras regler om det sa ens ar att bestamma nar man vill kliva upp pa morgonen, sa man ej stor dem, an vad jag fann jag behovde hemma i Sverige. Dar for vi ju ofta en diskussion, och kommunicerar. Har sa ar man i deras vald, an fast man kanner dem utan och innan. Man ar valdigt forsiktig i vad man sager, sa inget kan misstolkas.
& visst jag ”passar upp” min pojkvan oerhort mycket med det mesta, och han betalar allt for mig, sa jag anser att det ar en fair deal. Dock sa ar jag under hans kontroll, vilket manga svenska kvinnor inte skulle klara en sek. Det ar jobbigt saklart, ibland…. Det blir diskussioner om jag vill aka en helg till Dubai exempelvis. Da maste jag ju ha fickpengar. For jag maste kanna mig fri, att kunna resa som jag vill… Om han reser, skall jag oxa resa aven om mina egna pengar sinar… sa ar det och den tumregeln kommer jag att halla pa. Dock, ar detta valdigt ovanligt att man gor har. De ar mannen som reser, och kvinnorna stannar hemma.
Det ar en kulturkrock, och jag forsoker fa ut det mesta och det basta utav denna krock. Han maste aven forsta mig och mina behov, och att vi svenskor ar duktiga pa att tala om vad vi vill, att vi ar fria, och att vi har svart att lyda en man vid minsta vink. Sa, nar ni tanker hur svart det ar att leva med en svensk rackare…kan NI tank pa hur svart det ar att leva med nagon fran ett annat land…och manga utav ens vanner, familj som har synpunkter pa det..utover…att JAG forsoker lara mig leva i ett annat land.
Min vita manad gick at fanders.. Igar pa Harry’s bar i Venedig hos Cipriani familjen, blir det alltid en Bellini eller 4:) !
