Nu har jag surrat fast min hjarna pa bipolära sjukdomar. Har last sida upp & ned som Leif GW lyfter sina glasogon hitan&ditan pa harskallen. Allvarligt, man borjade latt undra om man sjalv har en slang av sjukdomen. Mani, alla ganger… utav nagot slag…ar nog helt sakert, riktigt att jag ar drabbad utav.
Tank, hur manga NI kanner som har lite bipolara sjukdomar, mani, depressioner, hypomani etc…. Jag kan lista minst 4pojkvanner som hade/har nagon av dessa sjukdomar. Minst 4 av nagra utav mina fd anstallda. Speciellt en kvinna.
Oj, en vaninna ar verkligt i detta skedet i livet…hon har kakat for mycket piller, vet ni. Inte tagit droger som kokain, LSD, eller annan dynga, utan vi snackar tablettmissbrukare..efter ett trauma hon hade i livet.
Problemet att dessa manniskor kan vara rent ut sagt helt livsfarliga, de kommer in i olika psykoser. Hon borjade bete sig sa sjukt konstigt mot mig, riktigt maniskt. Kom med massa sjuka anklagelser pa ett indirekt vis mot mig. Sedan, sa vill jag inte skriva nagot mera trakigt om henne. Tycker mest synd om kvinnan, och hur mycket skit skall man behova ta som van? Jag kan vara extremt tolerant, och samtidigt extremt rak i mina diskussioner, fast pa ett listigt vis, saklart. Jag ar nog lite naiv, eller sa kanske jag bara helt enkelt vill tro gott om manniskor, att de kan forandras, att man ej just NU synkar i livet. Att man kan hitta tillbaka till varandra.
Vad kallas detta? Att jag har ett tvangsmassigt problem att plaga mig sjalv med odygdiga typer, som vill skada mig…fast de skadar ju egentligen sig sjalva? Att jag skall ha mera talamod med dem? Med mig sjalv i dessa sammanhang? Nar ar det nog? Jag kanner mig ofta som en ”dalig” van, om jag forsakar dem, gar vidare med mitt. Som om de bryr sig. Bryr de sig?
Ok, kanske skall sluta djup-dyka i mera psykologi for denna aftonen. Man blir ju om inte annat, bipolär 🙂 !
Dock, skulle jag kunna ta ett Hermes orangt-syrligt-apelsin-fashion-piller#justnuienbutik#intenaradig#onlyinitaly#onlyinparis
