En annan idè varför italienarna kan äta så många mål och ändå stay fit var något som jag helt plötsligt idag kom på. Jag har ju bokstavligen badat mina inälvor med ostar de festaste, gåslever och annat smaskigt denna veckan…Och då kom jag framtill följande förstår ni;
De äter på ett annat sätt. De kör ju tanke-ätandet. Italienare anser att maten är bland det viktigaste i livet att njuta av. Likaså fransoserna. Middagen som ofta äts sent njuter man tillsammans med goda vänner utav. Hela skallen tänker vilka underbara nyttigheter man skall smaka på.
Våra måltider äter man sakta medans man talar med bordsgrannen och skålar i glasen. Man talar gärna varmt om vilka ingredienser som använts och hur god den pasta rätten är. Man äter sakta. Detta gillar vårt insulin. Och vår kropp bromsar upp och säger till att vi är fulla i magen när man tuggar och njuter av sin måltid.
Ju mera stressade vi är och kastar i oss maten, på väg från ditt viktiga möte eller grabbar tag i något snabbt på morgonen ju mera stress-hormoner skapar du. Kroppen vill ju ha en balans och skriker, ” HJÄLP” !
Jag tror på att när man njuter av sin mat och äter långsamt så bildar kroppen ett lugn som får ens digestive att arbeta bättre och intensivare. För så mycket mat som jag åt denna veckan är inte normalt att man inte går upp typ 3kg ( ev jag 1kg ) Jag har varit så avstressad, lugn och njutit av den franska sofistikerade maten. Detta åt jag över min pre-birthday lunch…..
En aperitif med 4 små olika mini-bites.
En frasig potatis boll som kom in på glödande bark inunder 🙂
Nybakat bröd och tunna chips gjorda av ortens svamp
De gula fyrklöverna var någon blomma som man skulle äta…någon form av soppa med massa olika smaker…
Rödbets soppa, med även den minst 6olika smaker…med en vätska som gjorde att något där i puffade upp sig när man fyllde på …
Jag kom ihåg att detta var en insjö fisk från Geneve hahaha med massa andra olika ting som jag knappast kan komma ihåg för han som serverade oss, han gick bara runt till alla bord och presenterade varje rätt. Han var så stel och talade så långsamt att jag blev less på att lyssna.
Nej fasiken…detta var ju fisken med massa knastrande korn ovanpå…
Sedan så rullade man in det stora ost bordet med de mest konstiga ostarna jag sett. Fråga om de doftade?
Efterrätten Leonardos som såg ut som ett vykort gjort på dagis. Smakade ljuvlig hasselnöt och massa andra smaker….När vi snackar stars på ristorante så är det ju just alla de olika smakupplevelserna som är det magnifika i rätterna.
Efterrätten var alla olika. En överraskning. De gav mig rätt, för jag gillar maräng och passionsfrukt.
Hela mat-sessionen tog ca 3 tim och vi åt och njöt medans vi snackelisnackade på lunchen. Det är väl så att stress orsakar mycket skräp inom oss. Och som man lärt sig att njuta här i Italien! Nu reflekterar jag icke över att vid varje måltid på restaurang så äts minst 3 rätter ev 4.
Sådant var det ju aldrig snack om i Sverige när man gick på restaurang. Det var å andra sidan en ekonomisk fråga många ggr eller så hade man himla bråttom till nästa ställe, eller hemåt (??). Sedan skall man icke glömma att foder är billigare att handla här än i Svedala, och att äta på restauranger. Ja, kanske icke i Milano eller Megeve, utan i Padova.
Den värsta lunchen var när osten som räcker 1 vecka för en barnfamilj kom in, och som vi åt upp över en 1,5timma 🙂
Det var spännande att äta på stjärne-ristorante de 3 MEN lite jobbigt att de stod och kikade på oss alla när vi åt och så fort någon går på toaletten så när man kommer tillbaka och skall sätta sig så skall de dra ut stolen och lägga tillbaka servetten i knäet på en….. Det kan ju skapa en viss stress bara det 🙂