Hej, skulle du dö lycklig om du dog imorgon? Man brukar tala om att de som ligger på dödsbädden ångrar mängder av saker. Det som brukar vara den mesta och värsta är att de givit för lite tid till sina nära och kära. Medans jag sitter här och studerar Spanien och sliter min hjärna av mig för att få in så många details som möjligt så undrar jag varför jag måste alltid känna att jag skall vara perfekt i det jag skall försöka mig på. ?
Jag sitter hellre och skjapar med min systers barn. Talar med mammi eller pappi. Whatsappar med alla kompisarna. Så ångra att jag ej givit mina nära och kära kärlek kommer inte vara det jag ångrar imorgon när jag dör.
Det är bara mitt ego som ställer till det för mig och gör mig orolig. Dumma egot.
Att finna balans gör att man känner trygghet. Det är ju ständigt en kamp om denna balans. Man har en arbets-gren, familje-gren, vänskaps-gren och en hobby-gren. När dessa samarbetar fantastiskt då är man i balans. Om någon av dessa grenar bryts av plötsligt så blir man ledsen, men då kan man balansera upp sig med en av de andra grenarna tills man byggt upp den andra vissna grenen. Så detta sitter jag och funtar på just nu i mellan mina spanska funderingar.
Vill man leva ett stabilt och hållbart liv är det superduper om man värnar om sina grenar. Att lyckas gäller det att hålla sig vaken och balansera oss, så sunda bra beslut fattas. Så hur kan man då alltså veta om man är på god väg?
Federica her husband Giacomo and me in Ibiza.
Ställ igen den första frågan till dig själv. En riktig reality-check för dagen. Jag skulle just nu bara ångra att jag ej fick barn och att Leonardo fortfarande inte hunnit längre i sin bok, men det var ju han det…fast min hjälp verkar långsam på honom 🙂 så jag ångrar då att jag inte ställt mera krav.
/ 21 ikväll brottskod Tv3, måste bara kika på tokiga Thomas Jisander och Trustorhärvan. Läste boken är 2004 men kommer icke ihåg alla detaljerna. Skrattade gott igår då min lika roliga kusin berättade om kompisen Thomas som en gång vägrade gå hem efter en fest hemma i Göteborg i Ullis lgh. Så vad gjorde han? Jo, han rullade in hela sig själv i hennes stora vardagsrumsmatta och vägrade rulla hemåt.
Göteborgarna de anna tokiga 🙂