När man mår lite dåligt, så väldigt ofta är det för många svårt att ta ett steg utifrån sig själv en timma eller 2 per dag. Man borde vid dessa tillfällen förstå att vad man behöver för att komma tillbaka till att må bra, är att ta tillvara på de människor man har omkring sig. Istället gör man ofta tvärtom.
När man mår bra, jamen då sprudlar det komplimanger hitan&ditan i överflöd till dina runtomkring, även okända kan få sig ett rus i den karusellen av smittande glädje. Är det inte mycket märkligt att man väljer att gå in i sig själv, eller vara en bitter rackare, sprida negativ energi till andra och sig själv när man mår lite dåligt? Det är ju precis då vi behöver närhet stöd och förståelse från våra nära. Våga be om råd eller hjälp – det är ju därför man har relationer.
Jag talar inte om att befinna sig i en depression, för då är det förståeligt många gånger att man icke klarar av att ta kontakt med alla som finns där för en. Jag talar om att icke ge till andra utav sig själv, för man tycks må lite dåligt. Ryck upp dig!
Titta inom dig hur du är. När gav du din flickvän en komplimang senast? När berättade du för din pappa att du uppskattat allt han gjort för dig i ditt liv? Vet dina kompisar om hur mycket dom betyder för dig? När gav du senaste en hjälpande hand till en okänd person?
Först tankarna, sedan handlandet av att vara genuin och äkta mot andra, där börjar man att må bättre med sig själv.