Hemma efter 14dagar. Som att komma in i en angbastu och det finns absolut ingen tillstymmelse till vindputs.
Nu ar temperaturen 34grader.
Det ar faktiskt inte sa kul.
Nar Leonardo sag mina fotter sa undrade han vad jag hade hallt pa med i Sverige. Sag a andra sidan ut som skogsmulle som bott i skogen och vandrat i dynga. handerna fick sig en utskallning oxa. Naglarna var malade i svart. Att det var Chanel, brydde han sig inte om.
Sov i tva timmar. Sedan blev jag upphamtad utav hans mammas syster som korde mig mot fotvardssalong. Han hotade med att jag ej kunde checka in pa fredag eftermiddag pa Venedigs flygplats, och mot Bari stad, regione Puglia. Jag overvagde da vard av vissa kroppsdelar 🙂
& jag tanker inte missa ett 2dagars brollop. NO WAY.
Assa, fixade mina fotter och hander. 32euro. Sjukt billigt. Fragan jag staller till mig sjalv, ar varfor jag ej gar en gang i veckan. Skall borja. Maste borja.
Nu skall jag dricka vino biancho och aka mot sushi hak. Sedan fantisera ihop vad jag skall packa med mig i mitt handbagage ( fasiken, vad han har borjat med att vi ej skall checka in baggage??? Da far man planera sina kladbyten. )
Jag skriver till Er imorgon. Maste ta hand om en karleksturstig, och passionerad Stallone 🙂
Har massa fina foton fran Fru Webbs overlamning utav hennes mans bok, Livvakten – Vägen till monarken (Lind & Co). Den kommer definitivt att vara med pa stranden i Puglia.
Nej, pa med baddrakten, och langkjolen ovanpa med hogslits, my outfit tonite.