MITT LIV HAR SATTS PÅ PAUS – i ärlighetens namn by Vero

Las Helenas kamp om sin cancer.

Skrivet av fuckyoudoden, 14 augusti, 2012 · 18 kommentarer

Jag försöker verkligen att leva i nuet, försöker att ta dagen som den kommer och njuta av de där små stunderna av glädje. Fan vad jag försöker. I veckan har jag t.om. bokat upp varje dag och kväll för att försöka leva ett så aktivt liv som möjligt. Men det spelar ingen roll hur mycket jag distraherar mig för dagligen påminns jag om att medan mitt liv har satts på paus så fortsätter livet för de runt omkring mig. Det planeras för framtiden, köps hus, föds barn, åks på spännande resor och klättras i karriären.

Allt det där som jag hade planer och drömmar om men som jag aldrig kommer att få uppleva. Även om jag glädjs med mina nära och kära för det de får uppleva så kan jag inte undanhålla att det smärtar att inte jag också får uppleva allt det där.

Min största sorg är givetvis att mitt liv kommer att tas ifrån mig men i den sorgen ryms sorger som är en orsak av att jag inte kommer att leva. De sorgerna skulle nog fått ta ännu större plats i mitt liv om det var så att jag inte var sjuk men de måste lik förbannas sörjas och så småningom kanske också accepteras. Det kan vara små som stora saker, alltifrån sorgen över av att jag inte kommer kunna cykla på min racercykel igen till att jag inte kommer att få barn.

Att inte få barn är den sorgen som är svårast att bearbeta och acceptera. Att aldrig få hålla det där lilla miraklet i mina armar, snusa på hans eller hennes panna och känna en villkorslös kärlek. Det hade inte funnits några garantier för det även om jag inte fått cancer men nu är det så definitivt. Jag kommer aldrig att bli mamma. Det är ett faktum lika mycket som att jag vet att jag kommer att dö av min cancer.

Jag önskar bara att allting var annorlunda och fortsätter att försöka hitta de där små stunderna som ger mig glädje.

/ Skrivet utav Helena

http://fuckyoudoden.wordpress.com/2012/08/14/mitt-liv-har-satts-pa-paus/