{"id":7922,"date":"2013-01-14T12:28:37","date_gmt":"2013-01-14T10:28:37","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/?p=7922"},"modified":"2013-01-14T12:28:37","modified_gmt":"2013-01-14T10:28:37","slug":"las-det-har-fast-du-har-daligt-med-tid-du-kommer-inte-att-angra-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/2013\/01\/14\/las-det-har-fast-du-har-daligt-med-tid-du-kommer-inte-att-angra-det\/","title":{"rendered":"L\u00e4s det h\u00e4r fast du har d\u00e5ligt med tid… Du kommer inte att \u00e5ngra det."},"content":{"rendered":"

Alla sadana har fina tankbara sanna berattelser, far mig att vilja hoppa pa basta flyg till Sverige, och hinna med att krama&pussa alla mina nara&kara dar borta. Jag fann detta av en kollega fran forr,\u00a0Eva Fagerstrom<\/em>, som hade postat det pa FB… & i sin tur ar detta \u00a0fran en kvinna vid namn\u00a0Charlotte Revenfeld<\/a><\/em>\u00a0som har denna i sina anteckningar. Sann berattelse eller inte sann, det ar verkligen alldeles SANT<\/strong>!<\/p>\n

” En dag bad en l\u00e4rare sina elever att skriva ner namnen p\u00e5 sina\u00a0klasskompisar p\u00e5 ett papper. Dom skulle s\u00e4tta ett litet mellanrum mellan\u00a0varje namn.\u00a0Sen bad hon dem t\u00e4nka p\u00e5 det b\u00e4sta dom kunde s\u00e4ga om varje person och skriva ner det under namnet.\u00a0Det tog klassen resten av lektionen att g\u00f6ra det, och n\u00e4r dom skulle g\u00e5 s\u00e5\u00a0l\u00e4mnade dom sina lappar till l\u00e4raren.<\/p>\n

P\u00e5 l\u00f6rdagen gjorde l\u00e4raren en lista till varje elev d\u00e4r det stod vad dom\u00a0andra hade sagt om dom, och p\u00e5 m\u00e5ndagen fick dom den.\u00a0Efter ett tag log eleverna. \u00c4r det verkligen sant viskades det.\u00a0Jag visste inte att jag betydde s\u00e5 mycket f\u00f6r n\u00e5gon, och att dom gillar mig\u00a0s\u00e5 mycket var dom flesta kommentarerna.<\/p>\n

Hon visste inte om dom visade eller diskuterade sina listor med sina f\u00f6r\u00e4ldrar, men det gjorde inte s\u00e5 mycket. Uppgiften hade haft den effekt, hon hade \u00f6nskat.\u00a0Eleverna var tillfreds med sig sj\u00e4lva och varandra. Gruppen arbetade vidare.<\/p>\n

M\u00e5nga \u00e5r senare, blev en av eleverna d\u00f6dad i Vietnam, och l\u00e4raren deltog i\u00a0begravningen.\u00a0Hon hade aldrig sett en milit\u00e4r d\u00f6d i en kista.\u00a0Han s\u00e5g s\u00e5 fin och vuxen ut. Kyrkan var fylld med alla hans v\u00e4nner och en\u00a0efter en gick f\u00f6rbi kistan en sista g\u00e5ng.\u00a0L\u00e4raren var den sista, som v\u00e4lsignade den d\u00f6de i kistan.\u00a0N\u00e4r hon st\u00e5r d\u00e4r, kommer en av soldaterna, som var med och bar kistan fram\u00a0till henne. ’Var du Marks l\u00e4rare?’<\/p>\n

Hon nickade ’ja.’ Sen sa han: ’Mark pratade mycket om dig’\u00a0Efter begravningen deltog dom flesta av Marks tidigare klasskamrater i en\u00a0sammankomst. Marks mor och far var ocks\u00e5 d\u00e4r, dom ville g\u00e4rna prata med hans tidigare l\u00e4rare.\u00a0’Vi vill g\u00e4rna visa dig n\u00e5got’ sa hans far, medan han tog pl\u00e5nboken ur sin\u00a0ficka. ’De hittade det h\u00e4r p\u00e5 Mark, d\u00e5 han blev d\u00f6dad.<\/p>\n

Vi t\u00e4nkte att du kanske skulle k\u00e4nna igen det h\u00e4r’.\u00a0Medan han f\u00f6rsiktigt vek ut tv\u00e5 pappersbitar, papper som tydligen hade\u00a0blivit tejpad ihop, pga. slitage alla g\u00e5ngerna det hade vikts ihop.\u00a0L\u00e4raren visste utan att se p\u00e5 papperet, att det var det samma papper, som\u00a0hon hade skrivet alla de fina orden klasskompisarna hade sagt om Mark.<\/p>\n

Tack f\u00f6r att du gjorde det h\u00e4r’ sa Marks mor. ’Som du kan se, s\u00e5 var det\u00a0v\u00e4rdefullt f\u00f6r Mark.’ Marks kompisar samlades omkring henne, Charlie log snett och sa, ’jag har ocks\u00e5 kvar min lista, den ligger \u00f6verst p\u00e5 skrivbordet hemma.’\u00a0Chucks fru sa, ’Chuck ville ha det i v\u00e5rt br\u00f6llopsalbum.’<\/p>\n

’Jag har ocks\u00e5 kvar mitt, det \u00e4r i min dagbok’ sa Marilyn.\u00a0Sen tog Vicky, en annan klasskompis, fram sin pl\u00e5nbok och visade sin lista\u00a0f\u00f6r gruppen, och sa stolt. ’Jag har det alltid med mig, jag tror att vi alla har kvar v\u00e5r lista.’ D\u00e5 satte sig l\u00e4raren sig ner och gr\u00e4t. Hon gr\u00e4t f\u00f6r Mark och alla hans v\u00e4nner som aldrig skulle f\u00e5 se honom igen.”<\/p>\n

De flesta m\u00e4nniskor i dag uppf\u00f6r sig, som att dom har gl\u00f6mt att livet en dag\u00a0tar slut. Ingen av oss vet, n\u00e4r den dagen kommer. S\u00e5 var sn\u00e4ll, ber\u00e4tta f\u00f6r\u00a0dom du s\u00e4tter pris p\u00e5 och tycker om, att dom \u00e4r speciella och viktiga. Ber\u00e4tta det f\u00f6re det \u00e4r f\u00f6r sent.\u00a0Ett av s\u00e4tten att g\u00f6ra det p\u00e5, \u00e4r att skicka det h\u00e4r vidare. Om du inte g\u00f6r\u00a0det, s\u00e5 har du missat \u00e4nnu en chans till att g\u00f6ra n\u00e5got fint f\u00f6r andra.<\/strong><\/p>\n

Kom ih\u00e5g, du sk\u00f6rdar det du s\u00e5r. Kom ih\u00e5g att du betyder n\u00e5got f\u00f6r n\u00e5gon!<\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alla sadana har fina tankbara sanna berattelser, far mig att vilja hoppa pa basta flyg till Sverige, och hinna med att krama&pussa alla mina nara&kara dar borta. Jag fann detta av en kollega fran forr,\u00a0Eva Fagerstrom, som hade postat det pa FB… & i sin tur ar detta \u00a0fran en kvinna vid namn\u00a0Charlotte Revenfeld\u00a0som har … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":288,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-7922","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-djupa-funderingar-deep-thoughts"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7922","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/wp-json\/wp\/v2\/users\/288"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7922"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7922\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7922"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7922"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/veronicajonsson\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7922"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}