Jag vill börja med att önska alla ett gott nytt år och en riktig god fortsättning! Jag hoppas ni fira det nya året med glädje och omsorg med era nära och kära.
Från och med nu tänkte jag blogga på denna adress, då min förra var väldigt infekterad med parasiter och avundsjuka små fnask!
Men nu har jag ett helt nytt år framför mig och valen ligger numera i mina händer för hur framtiden ska se ut!
Det gågna året var ett väldigt hemskt år, ska inte bli långdragen alls men en snabb återblick måste vi allt få, jag var gravid hela våren och sommaren, var väldigt sjuk i min graviditet och for fram och tillbaka på sjukhus och special mödravård. Jag var extremt tacksam över min man som passa upp mig på alla plan, när jag gick hemma och va sjukskriven i stort sett 24 veckor allt som allt.
Vi födde vår son den 20 augusti, (dagen innan min födelsedag) tog tre timmar sex timmar efter skrev jag ut oss och vi åkte hem! Skönt var det. Familj och vänner hälsade på och dagarna for iväg, när vår son va tre veckor insjukna min man och höll på att dö ifrån mig vid 3 olika tillfällen. Han hade drabbats av en allvarlig hjärn inflammation. Spenderade två månader på NIVA i Lund, nevrologiska intensivvårdsavdelning. Sittandes där på ett såkallat vak med en nyfödd bebis var inte det lättaste men jag tog mig igenom det, allt för min älskling.
Mellan andra och tredje månaden kom min man ner på avdelning och han började krya på sig, fick åka iväg på rehabilitering på Orup och hemma på permis över en helg brast helvetet ut. Med allt som hänt och allt jag fick gå igenom var det droppen för mig och jag bestämde mig för att flytta hem till mina föräldrar för att bli avlastad, men det jag inte visste då var att det var sista gången jag fick se min man efter det.
Jag blev ensamstående när Charlie (min son) inte ens var 3 månader gammal och hela hösten har jag tampats med hur jag skulle ta mig igenom detta och få tillbaka en vanlig vardag i mitt liv. Men här är jag 🙂 större och starkare än innan! Och absolut inte det minsta orolig inför vad som komma skall, jag har det som betyder mest i hela världen precis brevid mig dagarna i ända & det är ingen som kan ta honom ifrån mig! Hur mkt folk än kämpar och snackar sin skit! Det får bara mig att må ännu bättre eftersom jag verkligen släppt taget och gått vidare, för min egen och min son skull!
Nog om det och det var väldigt lite av ALLT men ack så skön att få lämna 2011 bakom mig och bara blicka frammåt!
