Så fort det blir värme ute och solen skiner händer något med mig, och jag är väl inte ensam? Min hjärna går in i nåt slags semestermood där jag får väldigt svårt att fatta att jag inte är ledig, att det inte är semester än (eh än jag har inte ens någon semester i sommar btw) utan att man faktiskt ska jobba på som vanligt.
Det enda min hjärna är fokuserad på är utomhusaktiviteter, solning, ett glas vin på någon uteservering, grilla… Allt man kan tänkas vilja passa på att göra när det är soligt och varmt. Tankar kring allt annat i vardagen blir diffust 😉 Jag får en känsla av när jag vaknar på morgonen allt roligt jag ska göra och vill bara ut, ut, ut… fråga de i min omgivning vilken panik jag har att vara inomhus när det är fint väder. Paniiik verkligen!
På sommaren anpassar jag mitt liv i så hög grad det bara går efter dygnets soltimmar. Jag finns inte tillgänglig för någon form av inomhusaktivitet med någon när solen är uppe. Jag går och är gråtfärdig om jag lovat någon att gå på stan och det är kanonväder ute. Om vi ska åka någonstans vill jag helst åka i gryningen så jag inte behöver sitta och ödsla tid i en bil medan solen gassar utanför. Om nån vill se film med mig får det göras när det blivit kolsvart ute, fram mot midnatt, när den sista värmen och ljuset från solen försvunnit.
Mina jobb dock, tar jag fullt ansvar för, bara så mina chefer vet det! 🙂 Helst jobbar jag utomhus så mycket det går kan tilläggas 😉
Idag har jag varit ute på landet… Härligt 🙂 Har hunnit med en del jobb men inte allt jag ska… Kommer fortsätta senare ikväll för nu ska jag käka sen ska jag in och träna…
Öh back off 😉 