Hur kommer det sig att jag än en gång funnit vägen tillbaka till bloggvärlden? Är det för att jag tidigare idag satt och Googlade mitt eget namn i skolan tillsammans med mina klasskompisar och råkade hitta lite pinsamma f12-bilder från tidigare bloggar jag haft? Kan vara så. Inte för att jag känner för att se ut såsom jag gjorde för fyra år sedan, men för att jag saknar det. Att blogga är så fritt. I alla fall om ingen läser den så att säga, det är väl mer av en dagbok som ligger öppen på skrivbordet men som ändå ingen läser av någon anledning.
Men att blogga är väl skönt, att slippa de förbestämda ämnena och vad man ska skriva om och hur man ska skriva det. Fine, jag älskar att skriva (speciellt noveller) men c’mon, tråkiga ämnen är väl inte värt att ens ta upp.
Anywhore, nu när jag sitter här i mitt iskalla rum med min One Direction konsertbiljett liggandes till vänster om mig och en två timmar gammal flingskål till höger så kommer jag att tänka på att jag faktiskt har ganska mycket att göra för en person utan liv. Som t.ex en svenskauppsats om identitet där man måste använda Mumin som källa och ett privatjuridikprov som man kanske borde plugga till. Menmen.
Vill även informera om att 1) jag var för en gångs skull duktig och gick ut och sprang 5 km halv 7 på morgonen och lyckades bränna 300 kalorier och 2) jag idag har firat en avslutad period av mens som egentligen inte stört mig speciellt mycket förutom att jag var tvungen att hålla mig i 1½ timme igår när vi kollade på The Shawshank Redemption (Nyckeln till frihet) på engelskan och jag lyckades mot alla odds (vilka odds?) dricka upp 1,5l cola zero. Totally worth it though.
Synes,
1 svar på ”Trevligt att råkas (eller inte)”
Kommentarer är stängda.