Hej söta ni.
Har länge funderat över varför kvinnor är så falska, mot sig själva och mot sin omgivning, mot sina arbetskamrater, livskamrater och många andra.
Det är såhär att jag för länge sedan arbetat i grupp med ett par 4-6 kvinnor, ena gruppen varannan vecka och andra gruppen andra veckan och det är nu så att när jag arbetat med grupp 1 snackas det skit om grupp 2 och vice versa, whats up with that.
Jag har många gånger undrat varför istället inte gå till den det berör och tala om att så här och så här ligger det till istället för att snacka bakom ryggen, det gör ju inte saken bättre eller ändrar på det dom bitchar över, eller….
Det kan vara alltifrån att klaga på hur vederbörande utför sitt arbete, om hon är lat, ej tillräckligt kompetent, om hon har gjort det som sägs om henne, om hon är tjurig, arg eller bara har PMS, how nice. Varför har en del kvinnor så lite glädje i sitt liv, eller kanske man ska säga att dom har för mycket fritid som orkar bry sig så om andra människor, varför är inte kvinnor lika raka som män och frågar rakt på sak: vad är problemet, ut med det.
En annan sak som stör mig i samband med sånt här är att när väl 1 person satt igång att snacka ner någon, så slutar det inte med att det kommer fram som person nr 1 uttalade sig om person nr 2, 3 eller 4… utan det förvandlas ryktesvägen till något helt annat som vi alla vet. Jag själv tror på rak kommunikation och raka rör, för ärlighet varar längst och varför ska man inte stå för det man säger, vad kan vederbörande göra när sanningen sägs, ska den slå mig, dig eller någon annan???? Näää kvinnor, dags att sluta med skitsnacket och stå för det man säger, och säg det direkt i ansiktet till den det berör, var stolta, sanningsenliga och raka, sluta med skitsnacket, för den som snackar skit om någon som inte är där, snackar skit om dig när du lämnar bordet, VAR SÅ SÄKER PÅ DET……………
Puss