Hej sötnosar.
Nu har jag äntligen sett färdigt trilogin Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell, och jag kan bara säga att filmen berör, väcker tankar, och rör om känslor. Har ni inte sett den så se den, för den är verkligen sevärd. Jag förstår inte varför homosexualitet upprör så många än idag, varför det hos många väcker avsky och avståndstagande, för kärlek är väl kärlek oavsett kön, ras eller något annat. Riktig kärlek är svår att hitta, så när man väl hittar den spelar det då någon roll om det är mellan två män, kvinnor, eller kvinna och man? Nej, det ska inte spela någon roll för kärlek är väl det mest fundamentala som finns, utan kärlek kan man inte existera, utan att älskas eller älska så finns man inte, man syns inte.
Jag själv är en helt vanlig kvinna som är straight, och gift med världens för mig underbaraste man, och jag är lycklig så varför ska ett gay par inte få vara lyckliga och säga samma sak om varandra, varför ska en del människor vara sådana hycklare och tycka att endast deras heterosexuella kärlek är den enda kärleken? Kärlek kommer i alla de möjliga former, och det är bara kärlek så enkelt som så, varför ska man krångla till det och försöka sätta kärleken i ett fack, och kategorisera den? Låt kärleken vara just det den är, kärlek.
Lika väl som jag njuter av närhet, ömhet och intimitet, så njuter ju en gay person eller ett par inte mindre än vad jag gör, en gay person/par är ju fortfarande människor, levande varelser, personer exakt som du och jag, levande av kött och blod och med samma sorts känslor, tankar, oro, glädje och framtidstro. Vi är alla levande varelser men med olika sexuell läggning, och tur är väl det för fy fasiken vad världen hade varit en tråkig plats att leva i om alla vi hade varit likadana.
Vi har bara ett liv, och vi kan bara leva det en gång, så lev, gläds och älska varandra oavsett var kärleken kommer ifrån, eller vem den kommer ifrån, och lägg bort alla inrutade måsten, så blir världen en bättre plats att uppleva livet i, för det är egentligen allt handlar om, att leva här och nu, och med den man själv älskar oavsett kvinna eller man, kärlek är kärlek är kärlek, varken mer eller mindre. Min kärlek är varken mindre eller större än någon annans, men den är min, så låt andra människors kärlek vara deras utan förutfattade meningar.
